- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
702

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Elektriska husinstallationer. De senaste årens reformarbete för deras säkerhet, av S. Tennander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEKTRISKA H U S I N S T A L L A TI O N E R

det sätt, varpå anläggningens tillsyn och
underhåll sker. I det följande belysas de åtgärder,
som under senare tid vidtagits i syfte att öka
installationernas säkerhet.

Om anläggningens planläggning och
utförande med hänsyn till säkerheten får
installatören besked i av statsmyndigheterna
utfärdade säkerhetsföreskrifter. Nu gällande
bestämmelser härstamma delvis ända från
1902, då Kungl. Maj:ts nådiga stadga om
elektriska anläggningar för belysning och
ar-betsöverföring utkom. Bestämmelserna i denna
stadga ha senare blivit ändrade och
kompletterade i flera avseenden för att bättre
motsvara de nya krav, som elektroteknikens
snabba utveckling medfört. Dessa
ändringar och kompletteringar ha ibland haft
formen av kungliga förordningar, ibland av
kungörelser, utfärdade av kommerskollegium.
Mest känd bland de sistnämnda är kungörelsen
av den 6 mars 1919, innehållande de s. k.
lantgårdsföreskrifterna, vilka jämte
installationsförordningen av den 5 dec. 1919 avsågo att
råda bot på det bedrövliga tillstånd, som under
»elektrifieringsfebern» åren 1918—19
särskilt på landsbygden uppkommit genom
samverkan av kristidsmaterial och brist på
yrkeskunniga montörer. Kompletterande
bestämmelser och tillämpningsanvisningar ha även
utgivits av Elektriska inspektionen, som utövar
den statliga tillsynen över elektriska
starkströmsanläggningar.

Genom dessa ofta upprepade ändringar och
kompletteringar av äldre föreskrifter uppstod
småningom en stor samling av bestämmelser,
som det ålåg installatörer och övriga yrkesmän
att känna till. För att undanröja härmed
förknippade svårigheter och även för att
ytterligare anpassa föreskrifterna efter
installationsteknikens utveckling påbörjades för
något år sedan arbetet med nya statliga
säkerhetsföreskrifter, avsedda att ersätta alla äldre
bestämmelser av detta slag. Detta arbete har

framskridit så långt, att de nya föreskrifterna
kunna väntas träda i kraft år 1939. Det är
därefter meningen att hålla föreskrifterna à jour
med utvecklingen på ett smidigare sätt än
hittills, något som man hoppas skall bli möjligt
efter tillkomsten den 1 juli 1938 av en särskild
elektrisk byrå inom kommerskollegium.

Emedan de statliga säkerhetsföreskrifterna
hittills i allmänhet icke varit så detaljerade,
som ur installatörens synpunkt är önskvärt, ha
kompletterande bestämmelser utfärdats av olika
organ och sammanslutningar, i vilkas intresse
det ligger, att anläggningarna bli riktigt
utförda. Sådana tilläggsföreskrifter ha utgivits
framför allt av Svenska
elektricitetsverksföreningen och dess medlemsverk samt av
Brandförsäkringsanstalternas (nu Svenska
brandskyddsföreningens) elektriska nämnd. De nya
statliga föreskrifterna komma emellertid att
innehålla så detaljerade bestämmelser, att
dylika komplement sannolikt bli överflödiga.
Däremot måste strömleverantörerna även i
fortsättningen utge sådana bestämmelser om
anläggningarnas utförande, som icke ha med
säkerheten att skaffa och därför icke ingå i de
statliga föreskrifterna.

Ehuru tillgången till lämpliga
anläggningsföreskrifter är en viktig förutsättning för säkra
installationer, är den dock icke den enda.
Installatören, som skall tillämpa föreskrifterna,
måste också ha tillgång till god och
ändamålsenlig installationsmateriel. Tanken på en
systematisk kontroll ur säkerhetssynpunkt av sådan
materiel och av bruksföremål uppkom i
Sverige i början av 1920-talet, då olägenheterna hos
den s. k. kristidsmaterielen gjorde sig som mest
kännbara, men det dröjde till år 1928, innan
planerna kunde förverkligas. Sistnämnda år
tillkom Svenska elektriska
materielkontrollan-stalten (Semko) med uppgift att »verkställa
objektiv och sakkunnig provning och
bedömning av installationsmateriel och därigenom
bidraga till höjandet av kvaliteten hos sådan

702

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0746.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free