Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Elektriska husinstallationer. De senaste årens reformarbete för deras säkerhet, av S. Tennander - Germanistisk forskning med nya signaler. Kristendomen och den germanska anden i nutida tysk ideologi, av Helge Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GERMANISTIK
gare Brandförsäkringsanstalternas) elektriska
nämnd och som utföra sina besiktningar på
grund av bestämmelser i
brandförsäkringsvillkoren för de tidigare uppräknade slagen av
anläggningar.
Även efter de ändringar i fråga om tillsynen
av elektriska anläggningar, som de
sakkunniga för elektriska kontrollväsendet föreslagit
och som väntas träda i kraft år 1939, kommer
besiktningen av lågspänningsinstallationerna
att vara ordnad i huvudsak på samma sätt som
hittills. Sålunda komma regelbundna
revisionsbesiktningar av större eller ur allmän
synpunkt betydelsefulla anläggningar även i
fortsättningen att utföras genom av Elektriska
nämnden auktoriserade besiktningsmän. För
vanliga husinstallationer kommer något
besiktningstvång däremot icke att föreskrivas. Det
blir därför liksom hittills i sådana fall
anläggningsägarens egen sak att tillse, att
installationen får tillräcklig tillsyn av därtill ägnad
yrkesman. S. Tennander.
GERMANISTISK
FORSKNING MED NYA
SIGNALER.
KRISTENDOMEN OCH DEN GERMANSKA
ANDEN I NUTIDA TYSK IDEOLOGI.
Med germanistisk forskning eller germanistik
plägar man förstå det vetenskapliga studiet av
germansk (särskilt tysk) språk-, kultur- och
religionshistoria. Det är givet, att den nya
omvälvningen i Tyskland — till sin art lika
mycket en andlig som en politisk förskjutning —
kommit att medföra avsevärda konsekvenser
för den forskning, vars studieobjekt utgöres
av det egna landets kultur- och idéhistoria.
Med vissa pregnanta slagord, som vi tyvärr
icke kunna exakt översätta till svenska, skapas
problemställningar, ofta i polemiskt tillspetsad
form.
För den del av germanistiken, som
sysselsätter sig med den gångna tidens andliga historia,
gäller problemställningen »Germanentum und
Christentum», d. v. s. man ställer mot
varandra den germanska anden och den kristna
och frågar sig, i vad mån dessa två andemakter
varit bestämmande för historiens utgestaltning.
I vårt land känna vi knappast något sådant
problem. För oss torde icke den germanska
eller den nordiska anden vara en real,
historie-bestämmande, faktor. Beträffande
kristendomens inflytande på Norden finnes väl hos oss
blott en officiell mening, nämligen den, att
kristendomens införande i de nordiska
länderna betytt ett såväl religiöst som kulturellt
uppsving för de nordiska folken. Redan
800-till 1000-talets missionärer begåvo sig åstad till
det då hedniska Norden i den fasta
övertygelsen att bjuda nordmännen något av vad
andligt och kulturellt bättre var. Den historiska
forskningen ända in i vår tid har i stort sett
haft samma syn på missionsepoken.
I Tyskland har däremot under den senaste
femårsperioden ett betydande antal
vetenskapliga arbeten framlagts med fullständigt nya
aspekter i frågan »Germanentum —•
Christentum». Medan den tidigare forskningen ansåg
sig ha fullgoda skäl att söka framställa en
fruktbärande syntes av kristendomen och »das
Germanentum», har den av den
nationalsocialistiska kulturåskådningen påverkade
vetenskapen känt sig nödsakad att ställa dessa två
andliga storheter i ett oförenligt
motsatsförhållande till varandra.
Genom spridda meddelanden i dagspress,
radio och tidskrifter ha vi även i vårt land fått
kunskap om den nya, halvt politiska, halvt
religiösa maktfaktor, som »das Deutschtum» eller
»das Germanentum», alltså den tyska nationens
väsen eller den germanska anden, betyder för
707
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
