Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Köpenhamns universitetsbiblioteks nybyggnad. Nordens nyaste byggnad för ett vetenskapligt bibliotek, av Svend Dahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
referensbibliotek, beräknad för studenternas mera
elementära studier (de få taga med sina egna
läroböcker till denna läsesal), och till sist
tidskriftssalen, där de nyaste häftena av omkring
600 tidskrifter äro framlagda och där måttlig
tobaksrökning är tillåten. Annars får rökning
endast äga rum i ett särskilt rökrum vid hallen
och i de åtta studierummen bakom stora
läsesalen, vilka äro beräknade för personer, som
under längre tid behöva ett stort bokmaterial,
t. ex. för utarbetande av doktorsavhandlingar.
Av för allmänheten tillgängliga rum har
byggnaden ytterligare en större matsal för
studenter och ett mindre mat- och
konferensrum för stora läsesalens och studierummens
gäster. Mellan de två stora läsesalarna ligger
utlånings- och kataloghallen med ett
angränsande katalogrum. Detta parti av byggnaden
ligger liksom boktornet i komplexets mittlinje
och står i öppen förbindelse med expeditionen.
I utlånings- och kataloghallen finnas
bibliotekets alla kataloger omedelbart tillgängliga och
dessutom ett handbibliotek av bibliografier.
Här försiggår även in- och utlämning av
böcker till hemlån.
Registreringen av utlåningen liksom av all
annan använd litteratur sker däremot i
expeditionen, där alla böcker på väg från eller till
boktornet först måste passera ett stort
kortsystem med plats för omkring 5 000 bokkort,
på vilka användandet införes. Gränsen mellan
expeditionen och katalogrummet bildas av ett
stort stålkartotek med bibliotekets alfabetiska
katalog; dess 240 lådor kunna dragas ut åt
båda sidor. Dörren från expeditionen till
boktornet är en fotocelldörr, som automatiskt
öppnar sig, så att den, som har famnen full av
böcker, icke behöver frigöra någon hand för
att öppna dörren.
Vad slutligen administrationslokalerna
beträffar, finns det en hel del rum för det
skiftande inre arbetet (accession, inbindning,
katalogisering o. s. v.) och dessutom mellan stora
läsesalen och utlånings- och kataloghallen ett
rum, vilket är avsett för nödigt samarbete
mellan de tjänstemän, som på olika sätt ha att
betjäna allmänheten. Vidare finns det i
byggnaden en bokbindareverkstad, som ombesörjer
allt bibliotekets bokbinderiarbete, ett rum för
fotografering samt ett kök, som icke blott
betjänar de två matsalarna för allmänheten utan
även personalens lunchrum. Till sist finns det
naturligtvis olika tekniska lokaler,
packningsrum o. d. På den stora tomten omkring
byggnaden, där det är gott utrymme för senare
utvidgningar, finnes det utom gräsplaner en
parkeringsplats för bilar och cykelstall för
bibliotekets besökare.
Sammanlagda byggnadskostnaden har utgjort
omkring 971 000 kr., därav för inventarier
omkring 200 000 kr. Frånräknas den senare
summan och utgiften för pålning — tomten har
delvis tidigare varit en sjö —, blir kostnaden
per m3 ungefär 50 kr., vilket måste anses vara
mycket ringa för en byggnad av denna art.
Byggnadens arkitekt var K. Varming. Den
konstnärliga utsmyckningen inskränker sig
tills vidare till fem reliefer, skänkta av Ny
Carlsbergfondet och utförda av J. Meister; de
symbolisera medicin, matematik och
naturvetenskaperna, alltså de fack, som biblioteket
representerar.
En svensk tidning har karakteriserat
byggnaden som »Nordens modernaste bibliotek».
Denna hedrande beteckning är i varje fall
såtillvida riktig, som byggnaden är den nyaste
i Norden bland de vetenskapliga biblioteken.
Av denna skildring hoppas jag dock, att det
framgår, att man även försökt utnyttja de
senaste erfarenheterna och göra biblioteket
modernt i utformning och funktion och att den
moderna tekniken på åtskilliga punkter tagits
i anspråk för att främja ledmotivet i hela denna
sak: största möjliga effektivitet hos biblioteket
till gagn för dansk naturvetenskaplig och
medicinsk forskning.
Svend Dahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
