Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 / 721 (1938-1939) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Selma Lagerlöfs världsrykte. En bibliografisk översikt av hennes översatta verk, av Nils Afzelius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av de mest efterfrågade äldre böckerna, av
»Gösta Berling» inte mindre än sju, av
»Jerusalem», »En herrgårdssägen» och »Osynliga
länkar» vardera fem och av »Antikrists
mirakler», »Kristuslegender» och »Nils Holgersson»
vardera två. Många av dessa ha spritts i
massupplagor på olika förlag. I Reclams kända små
häften ha ingått Mathilde Manns översättningar
av »Gösta Berling» (sedermera övertagen av
Inselverlag) och Malwina Buchholz’ av »En
herrgårdssägen». Under senare år ha de
kooperativa bokförlagen, som i Tyskland spela en
betydande roll, spritt Selma Lagerlöfs främsta
verk i 100 000-tals ex. till sina medlemmar,
bland dem Deutsche Buch-Gemeinschaft och
Die Buchgemeinde i Berlin samt
Gutenbergverlag och Deutsche Hausbücherei i Hamburg.
Langen har sänt ut tre samlade upplagor, den
första på tio band redan 1912. Urvalen ur
novellsamlingarna, ofta i form av illustrerade
böcker för barn, ha avlöst varandra. Selma
Lagerlöfs berättelsesamlingar föreligga
fullständigare på tyska än på svenska. I
»Die Silbergrube» (1930) och
»Wiederkehr nach Värmland» (1933) ha åtta
berättelser upptagits, som på svenska aldrig
ha tryckts i bokform. Det är knappast någon
överdrift att säga, att Selma Lagerlöf har varit
minst lika känd och kanske högre älskad i
Tyskland än i sitt eget land. I skolan ha
barnen följt vildgåsflykten över Sverige och för
första gången stiftat närmare bekantskap med
ett förut ganska främmande folk. Den i
barndomen grundade kärleken till den svenska
författarinnan har utsträckts till allt fler av hennes
verk. Alldeles särskilt har »Gösta Berling»
givit vingar åt den »Nordsehnsucht», som icke
kunde få samma näring i Ibsens och
Strindbergs kallare och strävare verk.

Rysk illustration till »Vår Herre och Sankte Per», 1916.

På engelska kom »Gösta Berling» samma
år, 1898, i en engelsk och en amerikansk
översättning. Den förra av dem, utförd av den
engelskfödda Lillie Tudeer, har, efter att 20 år
senare ha tryckts om, upplevt flera omtryck i
England i konkurrens med Pauline Bancroft
Flachs amerikanska. Rivaliteten mellan de
engelska och de amerikanska editionerna är
över huvud taget genomgående. Vilka
förtjänster Selma Lagerlöfs auktoriserade
amerikanska översättarinna, den i Sverige födda, nu
bortgångna Velma Swanston Howard, än har
haft — säkert är, att hennes amerikanska
engelska har utgjort ett hinder för uppskattningen
av Selma Lagerlöfs verk i England. Om »Nils
Holgersson» inte har spelat tillnärmelsevis
samma roll i England som i Tyskland, beror det
också på en annan orsak: det egna landets
överflöd på god barnbokslitteratur. Spridningen
över hela den engelsktalande världen har
emellertid varit betydande. På Doubleday, Doran
& Co:s förlag i Garden City och New York
ha så gott som alla kommit något år efter
originalupplagorna, och dessutom ha två
samlade editioner sänts ut.

Samtidigt med den engelskspråkiga kom
också en holländsk »Gösta Berling».
Såväl den som nästan alla följande tolkningar
till holländska ha verkställts av Margaretha
Meyboom. I Holland visa de många omtrycken
en betydande övervikt för »Gösta Berling».
Under de senaste åren ha fyra böcker givits
ut i flamländska översättningar, betecknande
nog är en av dem »Kristuslegender».

I slutet av 1890-talet var Selma Lagerlöf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>