Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Observatoriet på Mount Wilson, av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOUNT WILSONOBSERVATORIET
OBSERVATORIET PÅ
MOUNT WILSON.
Mount Wilsonobservatoriet är en avdelning av
Carnegieinstitutionen i Washington, D. C.,
förlagd till staden Pasadena och berget Mount
Wil-son i Kalifornien. Det grundades och
organiserades 1904 av den framstående astronomen
George Ellery Hale (1868—1938) och blev
färdigbyggt 1905. Det är alltjämt världens största
och bäst utrustade observatorium och kommer,
även sedan det under konstruktion varande
femmetersteleskopet blivit uppställt på Mount
Palomar, nära mexikanska gränsen i
Kalifornien, att värdigt kunna hävda sin rangplats vid
sidan av detta nya observatorium, enär Mount
Wilson kommer att ha en vida mångsidigare och
mera omfattande utrustning än Mount
Palomar-observatoriet.
Visserligen är det svårt att tillverka mycket
stora astronomiska instrument, därför att
slipandet av stora linser eller speglar medför
lösandet av en rad invecklade och delikata
tekniska problem. Men inte desto mindre skulle
man dock därvidlag kunna gå vida längre,
såvida inte de svårigheter, som följa av rörelserna
i vår atmosfär, förhindrade det. Utan överdrift
kan man säga, att atmosfären sätter det
verksammaste hindret för astronomiska framsteg
utöver de hittills gjorda. Redan den store Isaac
Newton framhöll betydelsen av att
astronomiska observationer utföras på höga berg. Han
säger sålunda i sin »Optik»: »–-ty luften,
genom vilken vi betrakta stjärnorna, befinner
sig i ständig darrning; detta kan man lätt
iakttaga genom den dallrande rörelsen hos skuggor,
som kastas av höga torn, och ävenså genom
fix-stjärnornas blinkande . . . Den enda utvägen
ger den mest stilla och lugna luft, sådan som
man bör kunna finna den uppe på topparna av
de högsta bergen, ovanför de väldiga molnen.»
Emellertid kan man inte gärna gå upp till de
högsta bergstopparna, när man skall bygga
observatorier. Det har nämligen visat sig, att
de högsta bergen i många fall ha ostadiga
atmo-sfäriska förhållanden och under långa tider
utsättas för kraftiga stormar, snöfall, nedisning
o. s. v. Därjämte inför man stora transport- och
byggnadssvårigheter, och det dagliga livet på en
mycket hög bergstopp blir också avsevärt mera
obekvämt och ansträngande än på måttliga
höjder. Om man därför väljer ej alltför höga berg,
finnas omfattande områden bland jordens
bergskedjor och högland, där man med stora
fördelar kan anlägga observatorier. Sådana
områden har man i Nordamerika, t. ex. i
Arizona och i Kalifornien. Efter långvariga
förarbeten under framlidne prof. W. J. Husseys
ledning valde Carnegieinstitutionen för sitt
observatorium berget Mount Wilson, beläget i Sierra
Madrekedjan i södra Kalifornien. Detta berg
reser sig brant upp från San Gabrieldalen till
en höjd av omkring 1 742 m ö. h. Observatoriet
är beläget cirka fem mil från Stilla havet.
Medan Lickobservatoriet helt och hållet är förlagt
till toppen av Mount Hamilton, har Mount
Wilsonobservatoriet blivit arrangerat så, att dess
administrativa byggnader och egentliga
arbetslokaler ligga nere i staden Pasadena, varifrån
observationsarbetena planeras och dirigeras. På
berget äro de stora instrumenten uppställda, och
observatörerna fara upp i regelbundna turer,
omfattande en, två eller tre veckor, varefter de
föra ned sitt material för att bearbeta det i
Pasadena.
De första instrumenten, som uppfördes på
Mount Wilson, utgjordes av två väldiga soltorn,
det ena 18 m och det andra 45 m högt. Det
förstnämnda, det s. k. Snowteleskopet, har använts
främst för att på spektroskopisk väg undersöka
solens beskaffenhet och fotografera solljuset i
en enda våglängd medelst den av Hale
konstruerade spektroheliografen. Det större
teleskopet har också blivit mycket använt för
samma ändamål, och den principiella förbättringen
732
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
