- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
738

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Språkreformen i Norge. Ett försök till närmande mellan riksmål och landsmål, av Didrik Arup Seip

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORSK SPRÅKREFORM

sättning av de linjer norska språket hade
utvecklat sig efter, sedan statsmakterna 1907
ingrepo med större reformer. I kommitténs
förslag utmönstrades en del danska element i
riksmålet, likaså arkaiserande språkelement i
Ivar Aasens landsmål. Kommittén fann bägge
reformerna lika nödvändiga, om Norge skulle
nå en rimlig lösning av språkstriden.

Under en tid bereddes så intresserade
tillfälle att yttra sig om kommittéförslaget; det
strömmade in en mängd ändringsförslag,
särskilt från språkpolitiska och pedagogiska
föreningar. Under sommaren och hösten 1936
behandlade kommittén därpå ändringsförslagen
och utgav kort efter nyår 1937 en
»Tilleggstil-råding». I detta tillägg släppte kommittén
flera av de punkter, om vilka den nått enighet,
och kom med nya, vittgående förslag. Ofta
delade kommittén sig i olika fraktioner; en del
av det material den lämnade som bilaga till
sitt förslag hade verkliga fel. Ett nästan
enhälligt och relativt väl avbalanserat förslag i
»Tilråding» hade avlösts av ett obalanserat
förslag av en oenig kommitté.

Svagheten i »Tilleggstilråding» föll lätt i
ögonen, och den starka kritiken gjorde, att
kyrkodepartementet måste lova att tillsätta en
revisionskommitté, innan reformen
genomfördes. Då denna hade slutfört sitt arbete, utkom
en kunglig förordning den 7 jan. 1938.

I kommittén framkommo olika uppfattningar
vid många av förslagen. Om striden i
kommittén skall här icke ordas; jag bara nämner,
att den omtalas i en redogörelse, som
kyrkodepartementet utsänt i sept. 1938 (»Ny
rett-skrivning 1938. Kirke- og
Undervisningsdepartementets foredrag og instilling om
rett-skrivningsr ef ormen» ). Jag skall däremot i
korthet ge en redogörelse för reformen.

Men innan jag granskar reformen, är det
nödvändigt att i korthet påminna om
språkförhållandena i Norge. Då Danmark och Norge
skildes 1814, använde norrmännen väsentligen

danska regler för sitt skriftspråk, även om det
fanns en del specifikt norska element i detta
språk. I detta sammanhang är det emellertid
viktigare att lägga märke till att norskan har
många element gemensamma med danskan med
hänsyn till ordens både upphov och utveckling.
Dessa gemensamma element äro ofta olika i de
olika landsändarna. Upplösningen av den
politiska förbindelsen mellan Danmark och Norge
år 1814 måste nödvändigt leda till att
skriftspråket i Norge ej längre kunde regleras från
Danmark. Skriftspråket i Norge gick
småningom sin egen väg. Omkring 1850 tillkom ett nytt
skriftspråk, Ivar Aasens »landsmål», som i
enlighet med uppfattningen vid den tiden fick en
starkt arkaiserande karaktär med
huvudgrundval i dialekterna i mindre centrala delar av riket.
Starka samtida krafter önskade delvis göra det
ännu mer arkaiserande än Ivar Aasen gjorde
det. Genom lag infördes landsmålet i slutet av
förra århundradet i alla skolor vid sidan av
riksmålet. I flera skoldistrikt blev landsmålet
huvudspråk vid undervisningen. Sannolikt bo
något över 20 % av befolkningen i de
skoldistrikt, som valt landsmålet, och antalet ökas
ständigt i vissa delar av landet om än ej starkt.
De två skriftspråken följde icke samma regler
i rättskrivning; skolbarnen hade därför onödiga
svårigheter att övervinna.

Genom olika rättskrivningsreformer (1893,
1907, 1910, 1917) ha de två målen närmat sig
varandra. Denna språkpolitik har alltså dels
haft ett pedagogiskt syfte, dels ett nationellt.
Å ena sidan har den velat undanröja
svårigheter för skolbarn, å andra velat skapa
förutsättningar för ett gemensamt norskt
skriftspråk. Det är denna utveckling, som utgör
bakgrunden för språkreformen av år 1938.

Huru ha nu de två målen ställt sig till
direktivet? När det gäller punkt 1 i direktivet, kan
man säga, att resultatet av reformen är något
olika för de två målen. Inom riksmålet (eller
»bokmålet», som det officiellt kallas) strider

738

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0786.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free