Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1938 - Vitamin K. Dess samband med ikteriska blödningstendensen hos människa, av Erik Jorpes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VITAMIN K
av ämnet kunna resultera i ofruktsamhet. Denna
olägenhet påstår man sig i många fall ha botat
på det enkla sättet, att den äkta mannen
dagligen fått förtära ett par matskedar
vetegroddar. Alldeles utan intresse är det ej heller vid
återkommande missfall hos kvinnan. Det har
f. n. ett visst aktualitetsintresse genom att det
helt nyligen, i början av detta år, framställts
syntetiskt.
Vitamin K har icke såsom de andra fått
namn efter nästföljande bokstav i alfabetet
utan efter sin funktion. Det är behövligt för
blodets koagulationsmekanism och kallas
därför koagulationsvitamin.
Dess upptäcktshistoria är mycket
karakteristisk. Vid sina undersökningar 1929—30 över
sterinomsättningen använde dansken Henrik
Dam vid Universitetets Biokemiske Institut i
Köpenhamn höns som försöksdjur. Under
vissa dietförhållanden uppvisade försöksdjuren
svåra blödningar, som hos unga individer lätt
medförde döden. Han ställde dem i samband
med dieten och kunde förebygga och bota
dem genom att till fodret sätta gröna växtdelar
eller lipoidextrakt, framställda ur sådana.
Intill 1934 hade han visat, att sjukdomen icke
hade något med skörbjugg eller andra
avitami-noser att göra utan måste vara en ny
bristsjukdom, för vilken han 1935 införde namnet
K-avitaminos.
Enahanda iakttagelser gjordes vid California
University i Berkeley 1933—34, där
svenskamerikanen Almquist och medarbetare
likaledes arbetat på ämnets kemiska
sammansättning och struktur. Vitaminet går i den
oförtvålbara fraktionen av lipoidextraktet och
övergår såsom en apolar substans i
petroleumeter ur vattenhaltig metylalkohol. Det renas
kromatografiskt och genom destillation i
högvakuum. De verksammaste preparaten ha vid
0° C oljekonsistens, men vid låg temperatur lär
ämnet ha erhållits kristalliniskt.
Dessa iakttagelser ha i den vidare utveck-
lingen visat sig synnerligen värdefulla. Denna
avitaminos företer hos hönsen en tydlig likhet
med ett sjukdomstillstånd hos nötkreatur, som
beskrivits i Amerika redan 1931 under namn av
sweet clover disease (honungs- el.
sötväpp-lingssjukdom, orsakad av Melilotus albus).
Denna sjukdom uppträdde hos
boskapsbesättningar, som levde uteslutande på sötväppling,
och läktes, om alfalfahö (Medicago sativa)
blandades till fodret. Sjukdomen, som där den
härjade spelade en viss ekonomisk roll, gick
med blödningstendens, och djuren dogo, mest
de yngsta, i förblödning. Tillståndet kunde
även framkallas på kaniner, som utfodrades
enbart med sötväppling, och botades på samma
sätt. Man visade tidigt, att sjukdomen berodde
på en starkt nedsatt halt av protrombin,
koagulationsenzymets modersubstans (se häfte 3,1938,
sid. 181 ff.). Även den K-avitaminotiska
sjukdomsbilden har visat sig bero på en liknande
låg halt eller fullständig avsaknad av
protrombin. Sålunda hade man samtidigt som
K-avita-minosen upptäcktes på fåglar fått en anledning
att räkna med åkomman även hos däggdjur.
Inom den mänskliga patologien ha en del
tidigare iakttagelser banat väg för förståelsen
av mekanismen i fråga. Nobelpristagaren G. H.
Whipple hade 1935 på sina berömda
anemihundar iakttagit, att en permanent gallblåsefistel,
som leder bort gallan, ger upphov till
blödningstendens hos djuren. Denna uppträder
icke, om de samtidigt tillföras galla med födan.
Även vid dessa blödningstillstånd kunde man
1936 påvisa en nedsatt protrombinhalt i blodet.
Under de senaste åren har man mot denna
bakgrund återupptagit studiet av den inom
medicinen så flitigt omdiskuterade ikteriska
blödningstendensen. Hindras gallans avflöde till
tarmen genom en gallsten eller tumörväxt,
plägar samtidigt med en höggradig gulsot även en
blödningstendens inställa sig, en omständighet,
som är synnerligen ovälkommen för kirurgerna.
Den försvårar eller omöjliggör operationer, som
766
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
