Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Pearl Buck. Nobelpristagarinnans senare verk, av L. Dal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BUCK
PEARL BUCK.
NOBELPRISTAGARINNANS SENARE
VERK.
När man läst Pearl Bucks bok »The exile»
(1936; »I fjärran land», 1937) kan man fråga
sig om i den samtida litteraturen finnes något
mänskligt vackrare och mer betagande än det
liv, som här framstår så verklighetstroget och
fängslande mot bakgrunden av allt lidandet i
tillvaron och barbariet i världen. Den levnad,
som skildras, är hennes mors. Med intresse
och gripenhet följer man även den med samma
åskådlighet och omedelbarhet gjorda
berättelsen om fadern, »Fighting ängel» (1936; »Den
kämpande ängeln», 1937). Dessa böcker från
västerländsk kristen mission i Kina äro bidrag
till litteraturens minnesvärda verk, av vilka
det främsta i värde och betydelse är
missionens egen inspirationskälla, evangeliet.
Pearl Buck är väl mest känd genom sina
mästerliga skildringar från Kina, men
hennes böcker om föräldrarna ha även vägt tungt,
när Svenska akademien beslutat tilldela henne
årets Nobelpris i litteratur »för rika och äkta
episka skildringar ur kinesiskt bondeliv och
för biografiska mästerverk».
Ur kvinnligt intuitiv upplevelse, uppfattning
och erfarenhet av de varandra så olika och
artfrämmande föräldrarna ha berättelserna om
dem tillkommit. Moderns trosbekännelse skulle
ha kunnat vara densamma som den engelske
skalden Keats’: »Jag är säker på ingenting
utom på heligheten i hjärtats känslor ...» Det
som skänkte Carie, Pearl Bucks moder,
hennes personliga glädje och andel i livets lycka
var förutom moders- och omvårdnadskänslan
hennes medfödda märkliga skönhetssinne. Det
berättas om henne vid ett tillfälle: »Skönheten
ensam, tänkte hon till sist i sin förtvivlan,
skönheten ensam kunde bringa henne bot;
dimstråkens skönhet över tysta dalar och kring
höga bergstoppar, blommornas färgglada skön-
Pearl Buck.
het. Musikens och poesiens skönhet beredde
henne också ett slags hugsvalelse, och ändock
var hon misstänksam, ty hon var ej säker på,
att denna hugsvalelse var av Gud, inte säker
på att den, när allt kom omkring, var något
annat än ett utslag av den glädjetörstande del
av henne själv, som hon hela sitt liv sökt trycka
tillbaka. Den Gud, som hon från barndomen
lärt sig tro på, var en sträng Gud, och hos
henne fanns det ingen stränghet —
strängheten kunde inte bringa henne bot.» Häri är
angivet ett av de tragiska motiv, som bestod
för henne genom hela hennes tillvaro.
Vad som inspirerade »Fighting ängel» till
självuppgivelse, trosvisshet, underbar
karaktärsstyrka, asketisk stränghet och uthållighet i
livsföringen, osvikligt mod i alla situationer
och faror på missionsvägen — det var
frälsningsidén i det kristna dogmats
presbyterianska form. Han var en apostel Paulus. Med en
känsla av »the tragic sense of life» och av det
problematiska i hans så utomordentliga arbete
bevittnar man genom boken hans mission.
»Män och kvinnor voro främst själar för ho-
777
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
