- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
778

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Pearl Buck. Nobelpristagarinnans senare verk, av L. Dal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BUCK

nom. Men för Carie var samkänslan med
barnen verkligheten själv, det var kropp och själ
och Gud — vad var Gud och var fanns han?»

I slutet av »The exile» läser man: »För de
tusentals kineser, med vilka hon i ena eller
andra avseendet kom i beröring, var hon
Amerika: amerikaner äro goda, därför att
deras hjärta är gott. Hon var amerikan. För
hemsjuka matroser och soldater, för alla vita
män och kvinnor i förskingringen hade
hennes frimodiga munterhet och ärliga
kamratskap något av hem i sig — något av Amerika
i fjärran land.»

När Caries dotter av Svenska akademien
tillerkändes årets Nobelpris, kunde det därför
sägas, att hon som få andra lyckats slå en
bärande bro mellan Österland och Västerland.
I detta hänseende vill undertecknad
sammanställa henne, västerlänningen, kvinnan, med de
båda samtida indierna: diktaren Rabindranath
Tagore och filosofen, professorn i Österns
religioner och etik vid Oxfords universitet sir
Sarvepalli Radhakrishnan. Var för sig visa de
exempel på människoandens och
människohjärtats universalitet och frihet i förhållande
till rasskillnader, raspredestination.

Förutom genom verken om föräldrarna är
det främst genom de tidigare romanerna från
Kina, som dess värld och människoliv så att
säga inifrån gjorts fattbara för oss och ovan
nämnda kontakt mellan Östern och Västern
förmedlats. Främst gäller detta om trilogien,
som inleddes med »The good earth» (1931;
»Den goda jorden», 1932) och fortsattes med
»Sons» (1932; »Sönerna», 1933) samt »A house
divided» (1935; »Wang Lungs barnbarn»,
1935). Genom en utmärkt film torde »Den
goda jordens» figurer och öden ha visats i en
stor del av världen. I detta sammanhang må
även nämnas »The mother» (1934; »Modern»,
s. å.), som även har kinesiskt motiv. Pearl
Buck har även gjort en prisad översättning av
ett Kinas klassiska berättelseverk: »All men

are brothers» (»Shui hu chuan») av Shih
Nai-an (1200-talet), utgiven 1933. — I sin senaste
bok, »This proud heart» (1938; »Du stolta
hjärta», s. å.), har hon dock lämnat den miljö,
med vilken hon haft livs- och ödesgemenskap
och som ingivit hennes episka genius
skapandet av de verk, som utgöra hennes
berömmelse.

Pearl Buck föddes i Virginia 1892 under ett
av föräldrarnas ferieår i hemlandet och kom
fyra månader gammal med dem till Kina. Där
växte hon upp och gick i skola; sedan har hon
studerat i ett college i Amerika. Hon gifte sig
med en ung amerikansk missionär J. L. Buck
och har själv flera år deltagit i Kinamissionen,
därunder upplevande många vanskliga öden i
tider av hungersnöd och banditkrig. I
Nan-king, där hennes make blev
universitetsprofessor, skrev hon sina första böcker. Så
småningom började det nya växa fram och
omdana mycket av det gamla. Inflytandet av de
erfarenheter hon gjort och den utveckling hon
genomgick förändrade även mycket i hennes
egen uppfattning och inställning. 1932—33
besökte hon åter hemlandet. Därvid väckte hon
bestörtning i kretsen av presbyterianerna
genom ett tal med viss kritik av personalvalet för
missionen och uttalade tvivel rörande vissa
dogmer. Det uppstod en brytning i hennes
förhållande till dem, och hon drog sig tillbaka
från missionsverksamheten. I sammanhang
härmed skilde hon sig från sin förste make
och gifte sig med den amerikanske förläggaren
Richard Walsh.

I ett föredrag, hållet inför The national
edu-cation association och infört i Saturday Review
of Literature (13 aug. 1938), har hon framställt
sin uppfattning om litteraturen i dess
förhållande till livet. Däri bestyrkas hennes
psykologiska intresse för de enskilda människornas
karaktär och liv samt det episka i hennes
för-fattarart. Följande må citeras: De största

778

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0826.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free