Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Danska broar, av Vilhelm Marstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANSKA BROAR
som, särskilt för förbindelsen över det smala
Lilla Balt, kändes orimligt lång (bild 8).
Det är därför föga märkligt, att det redan
tidigt framställdes förslag om att ersätta
färjorna med fasta broförbindelser. Det första
förslaget till bro över Lilla Bält framkom 1886,
och ett förslag till bro över Storströmmen
mellan Själland och Falster föll 1900 i
riksdagen med 49 röster mot 49. Det var
byggnadskostnaderna, som avskräckte.
Samtidigt hade emellertid i Danmark
uppvuxit en ingenjörskår, som icke tvekade att ge
sig i kast med stora uppgifter. Professor Asger
Ostenfelds utmärkta läroböcker i teknisk
elasti-citetslära och statik blevo ett ständigt bättre
verktyg i kårens händer. Åt Ostenfeld själv
anförtroddes byggandet av talrika broar, särskilt
vid ordnandet av Köpenhamns ban- och
hamnförhållanden på 1890-talet, bland vilka kan
nämnas viadukten över Österbro station med en
elegant lösning enligt Gerbersystemet.
Ombyggnaden av de rörliga hamnbroarna i Köpenhamn,
nämligen Langebro och Knippeisbro, gav
ytterligare erfarenheter av större brobyggnadsarbeten.
När sedan den armerade betongen
framträdde, fingo de danska ingenjörerna en chans,
som de i sällsynt grad förstodo att gripa.
Firman Christiani & Nielsen insåg genast de
möjligheter, som detta byggnadsmaterial erbjöd vid
grundläggning på stora djup. Den bildade
filialer runt hela jorden och blev också ledande i
fråga om betongbroar. Av firmans arbeten i
Danmark kunna nämnas landsvägsbron över
Gudenaa, söder om Randers,
och åtskilliga viadukter över
järnvägar.
Talrika danska ingenjörer
följde det givna exemplet.
H0jgaard & Schultz byggde
järnvägar och broar
(huvudsakligen järnbroar) i
Östersjöländerna. Kampmann,
Bild 10. Sektion av Oddesunds- cch Storströmsbroarna. Kierulff & Saxild fick i sam-
Bild 9. Gök Su-bron i Turkiet.
självt två sådana förbindelser över Öresund
med Sverige (upprättade 1892 och 1895) och
en från Falster över Östersjön till Tyskland
(1903).
Trafiken på utlandsförbindelserna blev dock
ett intet mot den som utvecklades på de inre
lederna. Så t. ex. blev trafiken Warnemünde
—Gedser endast en bråkdel av trafiken från
Masnedö vid Själland till Falster.
Över Stora och Lilla Bält presterades något
utomordentligt. Trafiken nådde här en storlek,
som svarar mot totala trafiken över Engelska
kanalen mellan England och Frankrike. Dag
och natt gledo färjorna över, på ett billigt och
bekvämt sätt säkrande en regelbunden
post-och passagerartrafik, som avbröts endast av
mycket ogynnsam väderlek. Men
rangerings-kostnaderna voro i gengäld mycket stora, de
kunde ej täckas av det antal trafikkilometer,
som ingick i biljettpriset, och de krävde en tid,
782
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
