Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Danska broar, av Vilhelm Marstrand - Enrico Fermi. Nobelpristagare i fysik 1938, av Sven Benner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERMI
från förbindelse mellan sina motorvägar och
dem som nu äro under byggnad i Europa och
som under de närmaste hundra åren sannolikt
få en betydelse, liknande den järnvägarna haft
i hundra år och landsvägarna ännu ett
århundrade tidigare. Genom de nämnda broarna
kommer dessutom hela det västliga Europa att få en
så direkt förbindelse med Skandinaviska
halvön, som över huvud taget är möjlig. Betydelsen
härav kan knappast överskattas.
De reservationer, som i detta sammanhang
framförts ur nationalekonomisk synpunkt, torde
ej behöva tillmätas avgörande betydelse.
Uppgifter av detta slag höra till de samfällda
kraftansträngningar, som nationerna då och
då måste utföra för att hålla sig i nivå med
sig själva.
I särskild grad gäller det sagda
Öresundsbron. Intet skulle mer än den närma det danska
folket till det svenska, och danskarna önska
inga hellre till medarbetare än svenskarna, som
i allmänhet ha en vidare syn på tingen och som
just nu förmodligen skulle vilja se det
kapitalöverflöd, som under senare år uppstått i landet,
placerat i företag, ägnade att trygga landets
framtid och ge invånarna ökad livskraft. Ty,
så märkvärdigt det än kan synas, är livskraften
för närvarande mera utpräglad i det
ekonomiskt utsatta agrarlandet Danmark än i det
större och tryggare levande Sverige. Kanhända
»bron» mellan Norden och världen kan bli en
konkret symbol för vad enig vilja till stordåd
kan uträtta och därmed öppna perspektiv, som
ingen i denna dag kan överblicka.
Vilhelm Marstrand.
ENRICO FERMI.
NOBELPRISTAGARE I FYSIK 1938.
Årets Nobelpristagare i fysik, Enrico Fermi,
är född 1901. Han är sedan 1926 professor i
fysik i Rom. Sedan länge är han välkänd som
teoretiker inom atomfysiken; han har sålunda
studerat spektra och atombyggnad och for
^-strålningen från radioaktiva ämnen uppställt
en teori, grundad på en av W. Pauli (f. 1900)
lanserad ny elementarpartikel, som fått
namnet neutrino. Dennas elektriska laddning
antas vara noll och dess massa mycket liten,
egenskaper, som i hög grad måste försvåra
dess experimentella påvisande. Tills vidare
finnas också blott indirekta bevis för dess
existens. Kanske mest känt av Fermis
teoretiska arbeten är dock uppställandet av en ny
kvantumstatistisk lag för fördelningen av
energien bland elektroner och andra partiklar.
Denna lag har visat sig vara av vikt bl. a.
för metallernas elektron teori (A. Sommerfeld
m. fl.).
Nobelpriset i fysik har dock ej kommit Fermi
till del för dessa arbeten utan »för påvisande
av nya radioaktiva grundämnen, framställda
genom neutronstrålning, och hans i anslutning
därtill gjorda upptäckt av kärnreaktioner,
åstadkomna genom långsamma neutroner».
Med konst framställdes radioaktiva ämnen
första gången 1934 av Irène Curie (f. 1897) och
hennes make, F. Joliot (f. 1900), båda
Nobelpristagare i kemi 1935. De bestrålade lätta ämnen,
t. ex. aluminium, med a-partiklar från
naturligt radioaktiva ämnen. Det visade sig då, att
aluminiumplåten blev radioaktiv, den utsände
positiva elektroner eller positroner med en
intensitet, som avtog med tiden enligt en
ex-ponentiallag, liksom vid de naturligt aktiva
ämnena. Positronerna kunna påvisas t. ex.
med Wilsons dimkammare, en apparat, i vilken
ioniserande partiklars banor göras synliga
genom att de få passera genom luft, övermättad
med vattenånga, som utfaller som fina
dim-droppar på de ioner, som bildats längs
partiklarnas banor. Placeras kammaren i ett starkt
magnetfält, krökas banorna på ett sätt, som i
förening med andra iakttagelser ger
upplysningar om partiklarnas elektriska laddning,
786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
