- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
817

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Segelflygning. De meteorologiska förutsättningarna, av Anders Ångström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEGELFLYGNING

Bild 1. Schematisk bild över segelflygning med tillhjälp av uppåtgående luftströmmar i och under moln.

(Kronfields rekordfärd 1929.)

återfinner på gamla teckningar från den tid,
då flygningen blott upplevdes i människans
fantasi, något naivt och otympligt över sig.

Och likväl kan man säga, att de senaste årens
utveckling i viss grad utgör en rehabilitering
av de gamla idéerna om fågelflykten såsom
förebild inom flygningens teknik. I
segelflygningen utan motor kan man se en triumf för
dessa idéer. Samtidigt måste man emellertid
ha klart för sig, att segelflygningen uppstått ur
den moderna motordrivna flygkonsten. I
verkligheten skilja sig de flygplan, som användas
för segelflygningen, endast obetydligt och
huvudsakligen blott i fråga om enskildheter från
de motordrivna flygplanen.

En förutsättning för att ett segelplan skall

kunna höja sig i luften är, att luftmassan själv
skall ha en rörelse uppåt, som är större än
planets fallhastighet. Flygaren kan icke genom
någon åtgärd hindra planet att falla i luft, som
icke har någon rörelse uppåt, men han kan
reducera fallhastigheten till ett ganska lågt
värde genom lämplig byggnad och
inställning av planet. Så snart en luftström har
en starkare uppåtgående rörelse än 1 meter
per sekund, kan segelflygaren utnyttja denna
luftström för att själv få en rörelse uppåt.
Man kan, såsom en framstående engelsk
teoretiker gjort, likna ett segelplan, som befinner
sig i en dylik luftström, vid en disträ person,
som går nedåt i en rulltrappa långsammare än
denna rör sig uppåt.

Bild 2. Schematisk bild, visande banan hos en segelflygning (den smala linjen), som utnyttjar såväl de av
topografien framtvingade luftströmmarna som dem, vilka sammanhänga med molnbildningen.

817

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0869.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free