Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Det spanska inbördeskriget. Krigshändelserna juli 1936-november 1938, av Olle Norman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANIENKRIGET
Krigsläget i oktober 1938.
Ebro framryckte nämligen general Saribia helt
överraskande och med betydande styrkor —
enligt uppgift över 30 brigader — den 25 juli
mot nationalisternas vänstra flank. Väl lyckades
det Franco att i början av augusti norr och
öster om Gandesa begränsa Saribias
framryck-ning samt att under hårda strider, som varade
till mitten av september, långsamt vinna
terräng i riktning mot Mora de Ebro. Men under
tiden hade general Miaja i trakten av Sagunto
fått andrum och lyckats återställa jämvikten.
Från mitten av september intill slutet av
oktober var det lugnt på de olika fronterna, till dess
Franco den 30 okt. påbörjade nya operationer
i syfte att driva Saribia tillbaka över Ebro.
Efter sega strider lyckades nationalisterna i
slutet av november förverkliga denna avsikt.
Sjökriget och självständiga flygoperationer.
Då den i utgångsläget mycket överlägsna
republikanska flottan i slutet av augusti 1936
praktiskt taget uppgav kampen om herraväldet
i Gibraltar sund, förlorade den samtidigt
initiativet. Detta övergick till de nationalistiska
sjöstridskrafternas energiske chef, viceamiral
Moreno-Fernandez, vilken inom kort stärkte
sitt fartygsbestånd genom rustning av vid
resningens början icke sjoklara örlogsfartyg och
genom anskaffning av bevärade hjälpkryssare
samt trålare. De sistnämnda ha varit till
särskild nytta i det handelskrig, som Franco med
framgång fört och vars effekt främst inskränkts
därigenom, att makterna hittills vägrat de
stridande krigförandes internationella rättigheter.
Tämligen ostörd av fienden, har amiral
Morenos flotta framgångsrikt understött
lantstrids-krafternas operationer i kustområdena.
Ett av regeringssidan den 8 aug.—5 sept. 1936
mot Balearerna utfört landstigningsföretag
misslyckades främst på grund av francoflygets
insats och frånvaron av luftvärnsartilleri på den
republikanska sidan. Mot slutet av oktober
1937, sedan det asturiska fälttåget var slutfört,
disponerade Moreno alla sina krafter till
blockad av den republikanska medelhavskusten och
tog Palma på Mallorca som sin huvudbas. I
februari 1938 bombarderades en del kuststäder,
såsom Barcelona, Valencia och Sagunto. Natten
den 5—6 mars utkämpades utanför Kap Palos
sjökrigets hittills enda större drabbning. Den
nationalistiske konteramiralen de Vinto
tryggade en konvoj handelsfartyg med sin
kryssardi-vision om 2 tunga och 1 lätt kryssare samt 4
jagare — ett sammanlagt tonnage örlogsfartyg
om bortåt 40 000 ton. Under natten fick
divisionen kontakt med den republikanske
konteramiralen Rubietas från Cartagena kommande
sjöstyrka om 2 lätta kryssare och 8 jagare,
sammanlagt omkring 27 000 ton. Den
nationalistiska tunga kryssaren »Baleares» (12 200 ton)
träffades av tre torpeder och utsattes följande
dag för upprepade republikanska flyganfall,
varefter den sjönk. Men republikanerna
utnyttjade icke denna fördel, och striden ändrade intet
i sjökrigets karaktär. Utan störande
intermezzon har den nationalistiska flottan under det
senaste halvåret hållit den spanska
medelhavskusten under blockad, vilken för
republikanerna varit ytterst besvärande.
Flygvapnet har på båda sidor gjort sin
största insats som hjälpvapen vid lant- och
sjöoperationerna, varunder dess verksamhet varit av
826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
