- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
835

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1938 - Friskluft ur jorden. En ny ventilationsprincip, av Gerhard Rundberg - Biologi och äggviteforskning. Nyare rön om livsprocessens kemi, av Arne Tiselius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÄGGVITEFORSKNING

för sin merkaptanstank. Dock måste i dessa fall
uppmärksamhet ägnas åt traktens
grundvattentäkter, så att dessa härvid icke förorenas.

Ytterligare ett område, där metoden synes
kunna bli av betydelse, är vid driften av
växthus. Man har sålunda funnit, att j ordluften
äger vissa för växternas livsbetingelser
gynnsamma egenskaper. Inom agrikulturen har
man också planerat att använda jordluften som
frostskydd. Då den har en tämligen konstant
plustemperatur, kan den med viss fördel blåsas
ut över frosthotade trädgårdsplanteringar.

Gerhard Rundberg.

BIOLOGI OCH
ÄGGVITEFORSKNING.

NYARE RÖN OM LIVSPROCESSENS
KEMI.

Till namnet är biokemien en mycket ung
vetenskap. Särskilda institut och lärostolar
för denna forskningsgren började upprättas
först i begynnelsen av detta århundrade.
Livsprocessernas kemiska grundlagar ha
givetvis studerats långt tidigare. Biologer och
medicinare, som fördjupat sig i sina
vetenskapers fundamentalproblem, ha ej kunnat
undvika att stöta på rent kemiska
frågeställningar och använda kemiska metoder. I vårt
land har biokemien också i stor utsträckning
bedrivits av medicinska forskare. Jag vill här
endast nämna ett namn, som på flera sätt varit
förknippat med Uppsala universitets historia,
nämligen Olof Hammarsten (1841—1932). Å
andra sidan finner man på detta område nu
såväl som tidigare kemister, vilkas intresse
fångats av de säregna förhållanden, som synas
bestämma reaktionsförloppet i den levande
cellen. Den till synes utomordentliga lätthet,
varmed den levande organismen bygger upp de
mest komplicerade ämnen, som i laboratoriet

ej alls eller endast med största möda kunna
syntetiseras, har utgjort en ständig påminnelse
för kemisterna om hur litet man egentligen vet
om materiens reaktionsmöjligheter.

För ett så komplicerat naturfenomen som
livsprocessen kan man ej tala om att en viss
ämnesgrupp är nödvändigare än en annan —
all erfarenhet visar, att en stor mängd
olikartade ämnen och faktorer äro oumbärliga. Om
en enda länk i kedjan brister, så brister hela
kedjan. Trots detta ha äggviteämnena kanske
mer än någon annan klass av substanser
kommit att framstå som livsfunktionernas
bärare. Dessa ämnen synas i organismen och
i dess funktioner ha tilldelats de mest
kvalificerade uppgifterna, om man så får uttrycka sig,
och ju mer forskningen på detta område
fortskrider, desto mer häpnar man över den
mångfald av livsviktiga och tyvärr ännu till sin
mekanism gåtfulla funktioner, som uppenbarligen
förknippats med just dessa ämnen. Man har ju
länge vetat, att cellernas protoplasma består av
äggvita, att över huvud taget organismen
begagnar sig av äggviteämnen som
byggnadsstenar i stor utsträckning och att en så
fundamental livsyttring som rörelsen, t. ex.
muskelrörelsen, är en äggvitereaktion. Den aktuella
situationen inom biokemien just nu karakteriseras
bl. a. av att ett antal av dess
fundamentalproblem synas ha reducerats till äggviteproblem, på
ett sätt som mer än någonsin ställt dessa ämnen
i brännpunkten av intresset. Ur den mängd av
nyare viktiga resultat och upptäckter, som
föreligger, skall jag här välja ut några få, som äro
särskilt belysande och förefallit mig av stort
allmänt intresse.

Den livsföreteelsernas mångfald, som yttrar
sig i existensen av olika klasser och arter inom
djur- och växtriket, måste ju ha en kemisk
motsvarighet, och det är ej ägnat att förvåna,
om denna roll övertagits av just
äggviteämnena, som genom sin komplicerade byggnad och
därav följande variationsrikedom mer än andra

835

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0887.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free