Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - Bötesstraffet. Nya stadganden om dess verkställigehet, av Nils Regner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖTESSTRAFFET
elserna och de ofta långa transporterna till
straffanstalterna åsamkade statsverket
oproportionerliga kostnader.
Någon idealisk lösning av
förvandlingsproblemet torde ej stå att finna, men uppslag till
reformåtgärder ha ej saknats. I förarbetena till
1937 års lagstiftning omnämnes sålunda tanken
att införa en ny straffart för bötesförvandlingen
eller att medgiva bötfällda personer rätt att
avarbeta böter genom arbete för det
allmännas räkning. Dessa utvägar ansågos emellertid
av praktiska skäl ej kunna komma i fråga. Ej
heller ansåg man sig kunna godtaga ett i vissa
andra länder påtänkt förslag att avskaffa
bötesförvandlingen och i stället stadga särskilt straff
för den, som av tredska underlåter att betala
böter. Mot ett dylikt system anmärktes, att
medellösa och förvärvsodugliga personer utan
att drabbas av någon påföljd skulle kunna begå
sådana förseelser, som endast äro belagda med
böter. Under diskussion var också ett förslag
att utvidga dagsbotssystemets
tillämpningsområde och därigenom vinna en minskning av
antalet förvandlingsfall, men detta ansågs ej då
böra upptagas.
Den lösning av spörsmålet, som innefattas i
1937 års lagstiftning, är en kompromisslösning
och består i vidtagandet av ett flertal olika
åtgärder, som tillsammans ha ansetts ägnade att
leda till en avsevärd nedgång i användningen
av förvandlingsstraff. I stort sett får lösningen
anses följa de linjer, som angåvos av Thyrén i
hans förutnämnda arbeten. Såsom huvuddrag
må framhållas följande. Betalningen av böter
underlättas, och indrivningen göres mera
effektiv. Förvandlingsstraffet skärpes för att göras
mera avskräckande, men i stor
utsträckning medgives villkorlig befrielse från
förvandlingsstraffet för bötfällda, som ej varit i
stånd att erlägga böterna. Huvudparten av de
nya eller ändrade bestämmelserna äro
sammanförda i en ny lag om verkställighet av
bötesstraff.
I fråga om bötesbetalningen innebär
lagstiftningen en vidare utbyggnad av de regler om
anstånd och avbetalning, som infördes 1931.
Enligt dessa kunde indrivningsmyndigheten
medgiva anstånd med böters gäldande under
högst fyra månader och avbetalning i särskilda
poster under högst ett år, räknat från den dag,
då bötesbeslutet vann laga kraft. Enligt de
nya bestämmelserna räknas tiderna från det
beslut meddelas om anstånd eller avbetalning,
vilket ofta medför en avsevärd förlängning.
Och vidare medgives, att tiden må utsträckas,
för anstånd till åtta månader och för
avbetalning till två år, om därtill finnes särskild
anledning, t. ex. sjukdom eller arbetslöshet. Av
betydelse för rätten till anstånd och
avbetalning är också, att ökade möjligheter öppnats
för överprövning av indrivningsmyndighetens
beslut.
Såsom medel för indrivning av böter kan
enligt den nya lagen vid sidan av utmätning
och konkurs även användas införsel i bötfälld
tillkommande avlöning, pension eller livränta.
Regler härom äro intagna i 1917 års lag om
införsel, vilken hittills blott gällt beträffande
familjerättsliga underhållsbidrag samt skatter
och därmed likställda avgifter. I huvudsak skall
om införsel för böter gälla samma föreskrifter
som beträffande skatter, men vissa
särbestämmelser äro meddelade. Bland annat märkes,
att böter vid konkurrens om innehållet belopp
skola ha sämre rätt än såväl underhållsbidrag
som skatter.
En nyhet i fråga om bötesbetalningen är
slutligen bestämmelsen, att betalning av böter i
regel ej får ske efter det förvandlingsstraff för
böterna blivit ålagt.
Av de nya bestämmelserna om förvandling
av böter äro föreskrifterna om villkorlig
straffeftergift de mest betydelsefulla. De utgöra
reformens kärnpunkt och ha nödvändiggjort en
ny förvandlingsordning.
I regel skall eftergiften ske i den formen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
