Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - Karpatorutenien och dess bergsstammar, av Gustaf Bolinder - 1938 års kyrkomöte, av Ivar Hylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKOMÖTET
drivna, komma nog urinvånarna att känna sig
ganska handfallna och bortkomna. Judarna äro
strängt ortodoxa, tala sinsemellan jiddisch och
ha helt andra seder och bruk än bergsborna.
De äro i allmänhet fattiga — naturligt nog, då
de leva på affärer med d-e föga välsituerade
bönderna och herdarna. De bilda dock icke
något egentligt proletariat i bergen, som fallet
är i städerna.
Sådan är bilden av Karpatorutenien och
dess invånare. Detta land kommer genom sitt
läge och invånarnas frändskap med den
ukrainska folkgruppen efter all sannolikhet
att spela en viktigare roll för europeisk politik
under de kommande åren än dess storlek,
invånarantal och resurser skulle låta förmoda.
Gustaf Bolinder.
1938 ÅRS KYRKOMÖTE.
Det kyrkomöte, som inleddes den 29 okt.
och avslutades den 29 nov. förra året, var
det 21:a i ordningen under kyrkomötets jämnt
70-åriga tillvaro. Det kan i förbigående
noteras, att under icke mindre än 40 år —
1868—1908 — kyrkomötet sammankallades icke
oftare än vart femte år — det stadgade
maxi-malintervallet —, medan för de återstående 30
åren endast två gånger (mellan 1910 och 1915,
resp. 1920 och 1925) denna tidsperiod
upprätthållits. På de första 35 åren från 1868 räknat
falla endast 7, på de senare 13 möten — 1903
års möte såsom mittpunkt icke inräknat i
någondera gruppen. Denna lilla statistik ger
vid handen, att den önskan om en lagfästad
kortare tidsfrist mellan mötena, som tidigare
framkommit, icke saknar stöd i erfarenheten,
medan det å andra sidan låter säga sig, att
samma erfarenhet talar för att en sådan
lagändring realiter varit överflödig, då Kungl.
Maj:t så ofta, till kyrkans gagn, nyttjat sin rätt
att med kortare mellanrum sammankalla
denna vår högsta kyrkliga beslutande
församling.
Mellan det senaste mötet och det
nästföregående ligga endast två år. Det kunde därför
väntas, att sammansättningen skulle blivit
ungefär densamma. Så har emellertid alls icke
blivit fallet. Tvärtom torde knappast något
tidigare möte ha uppvisat en så stark
nyrekrytering som detta. Även inom den fåtaligare
kategori av självskrivna ledamöter, som utgöras av
rikets biskopar och pastor primarius, var
nyrekryteringen märkbar, i det att av de fem
sedan föregående kyrkomöte invigda
biskoparna två tidigare ej deltagit i kyrkomötet.
Av de teologiska fakulteternas fyra
representanter bevistade tre för första gången ett
kyrkomöte. Av stiftens prästerliga ombud voro
5 nyvalda, av de genom elektorer utsedda
lek-mannaombuden 9. Då därtill såsom ersättare
för biskop Billing, vilken av ohälsa var hindrad
närvara, utsågs en ny ledamot (prosten
Bol-ling), hade icke mindre än jämnt ^U av den
exklusiva församlingens hela antal ej förut
tagit del i något kyrkomöte.
Till dessa »mötespreludier» kunna läggas
ytterligare ett par notiser: av de 30 prästerliga
ledamöterna (biskoparna inräknade) var
»ålderspresidenten» — både till levnadsåren och
i denna funktion — 73 år, den yngste 45
(medelåldern något över 57 år), medan för
lekmännen samma siffror bli 69, 40 och 57. Bland
lekmännen voro skolans och bildningens
representanter fortfarande i stort antal företrädda
(1 professor, 1 läroverks- och 1
seminarierektor, 3 folkhögskolerektorer, 2
folkskolinspektörer). De juridiskt utbildades antal hade i
förhållande till föregående möte ökats från 2
till 5, medan läkarnas gått ned från 4 till 1.
Riksdagsmännens antal var 5. I övrigt voro
skilda stånd och yrken företrädda: jordbruk,
handel, industri. Fortfarande saknades bl. a.
arbetarrepresentanter. Däremot hade för
första gången 2 kvinnliga ledamöter, fru Lutte-
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
