Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - Protoplasmats permeabilitet. Dess betydelse för cellernas ämnesupptagning, av Runar Collander - En ny radioskrivare. Hur utrikesnyheterna förmedlas, av Erik H. Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
livsfunktion ännu ytterst bristfälligt känd.
Man har naturligtvis i grova drag studerat
körtlarnas sekretoriska verksamhet,
närings-upptagningen genom tarmväggen och genom
växternas rötter samt andra hithörande
fenomen, men om de processer i de levande
proto-plasterna, som härvid möjliggöra transporten
av lösta ämnen emot koncentrationsfallet, vet
man än så länge mycket litet.
Det är i själva verket ej förvånande, att vår
kunskap om cellernas adenoida verksamhet är
så ojämförligt mycket bristfälligare än vår
kännedom om deras passiva permeabilitet. Så
länge vi syssla med rena permeabilitetsfrågor,
röra vi oss ännu på biofysikens område
snarare än på den egentliga fysiologiens. Då vi
gripa oss an med utforskningen av de adenoida
processerna, stå vi däremot redan ansikte mot
ansikte med utpräglade livsfenomen. Och det
är ju en gammal erfarenhet, att ju mera vi
närma oss livets centrum, desto större bli de
svårigheter, som uppresa sig i forskningens
väg. Runar Collander.
EN NY RADIOSKRIVARE.
HUR UTRIKESNYHETERNA FÖRMEDLAS.
I den elektriska telegrafens barndom
betydde morsealfabetets införande ett stort
framsteg. Som bekant motsvaras i detta alfabet
bokstäverna av två element, den korta och den
långa signalen. Ett sådant alfabet är lätt att
läsa och även att avlyssna. Vid högre
telegra-feringshastigheter kräves dock en ganska stor
rutin hos personalen. Önskemålet om
maskinell översättning av bokstäverna till telegraf-
RADIOSKRIV ARE
tecken och tvärtom framkom därför redan
tidigt. Det uppfylldes genom uppfinningen av
fjärrskrivmaskinen, en apparat, som är
utrustad med ett tangentbord lika med den van-
I 1 M F r E E ME IH M
7’ 2’ 3’ 6’ 9’ 12! 15’ 17’ 19’
1 1 3 /// ■/// 6 //>/ \9 12 15 ’/V.. 17
7 Tff 13’
2 4 ’M 7 y// W, 10 ^ ■//, 13– ^ 16’ 18’ 20 22 22’ 22
5’ 8’ 77’ 74’
1 5 m B WA 11 /// n ’/// W/ 16 18 W. 20
2’ 3’ B’ 9’ 12’ 15’ 17’ 19’ zr
Bild 1. Uppdelning av bildfältet med bokstaven E.
liga skrivmaskinens. När en tangent
nedtryc-kes, utsändes elektriskt den
teckenkombination, som svarar mot bokstaven på tangenten.
En motsvarande maskin mottager tecknet och
trycker bokstaven på en pappersremsa. Av
tekniska skäl är det ej lämpligt att i
fjärrskrivmaskinen använda morsealfabetet, vars
tecken äro olika långa, utan man använder ett
alfabet, som är uppbyggt av
teckenkombinationer, erhållna genom variation av fem lika
långa delar. Genom utsändande av signal
under någon eller några av dessa delar kan man
erhålla ett rätt stort antal (omkring 30)
kombinationer. Fjärrskrivmaskinen är i
drifttek-niskt hänseende mycket fördelaktig och har
därför fått stor utbredning inom
trådtelegrafien.
När radion på allvar började slå igenom,
9 10 11 12 13 H 15
IS’
16 n
It
IB’
18 19
’l3’
20’
,2’’
Bild 2. Impulsföljd för bokstaven E.
4—NFM39:l
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
