- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
46

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - En ny radioskrivare. Hur utrikesnyheterna förmedlas, av Erik H. Lundgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RADIOSKRIVARE

Bild 3. Siemens-Hell-sändare.

ansåg man, att den trådlösa överföringen helt
skulle tränga ut de dyrbarare
trådförbindelserna. Denna förmodan visade sig dock endast
delvis riktig. En trådförbindelse är säkrare,
är mindre utsatt för störningar och alltså av
högre kvalitet. Den trådlösa överföringen är
dock i ett visst fall trådförbindelsen
överlägsen, nämligen då ett och samma meddelande
skall överföras till ett stort antal ställen. Ett
exempel härpå är rundradion, ett annat
tidningarnas nyhetsförmedling.

Vissa av de stora telegrambyråerna började

iiamsKiva

Bild 4. Principskiss av sändaren.

redan på ett tidigt stadium använda radion för
spridning av nyheter, vilka då sändes med
morsetecken. Detta system fordrade
emellertid särskilt utbildad personal och ständig,
noggrann bevakning. Härigenom blevo
driftkostnaderna höga, och man såg sig därför om efter
något billigare system. Fjärrskrivmaskinen,
baserad på 5-alfabetet, är emellertid ej lämplig
för radiobruk. Vid överföringen uppträda
nämligen mycket ofta störningar, vilka ej äro
farliga vid hörselmottagning, då telegrafisterna
kunna urskilja tecknen igenom störningarna.
Hörselsinnet har en mycket stor förmåga att
skilja även ganska likartade ljud från varandra
och även att undertrycka ovidkommande ljud.
Fjärrskrivmaskinen har dock ej denna förmåga.
Den är i stället jämförelsevis känslig för
störningar, och dessa ha en allvarlig inverkan. Det
behövs endast, att en av de fem delarna av
bokstaven förvanskas, för att
fjärrskrivmaskinen skall återge en annan bokstav än den,
som avsetts. En för radio avsedd skrivapparat
måste alltså konstrueras på så sätt, att
känsligheten för störningar avsevärt minskas. Flera
konstruktioner ha framkommit under årens
lopp, men endast en har fått praktisk
betydelse, nämligen Siemens-Hell-skrivaren. Denna
apparat kom i marknaden så sent som 1933
men har redan fått stor användning för
nyhetsförmedling och fältbruk.

Apparaten arbetar som en sorts förenklad
bildtelegraf. Man uppdelar det bildfält, som
skall överföras, i ett stort antal små fält
(bild 1). Fältet genomgås med början i övre
vänstra hörnet uppifrån och ned, d. v. s. man
»klipper» sönder bildfältet med tillhörande
bokstav i 12 strimlor, som läggas ut i rad. Det
utsända tecknet kommer att få den form, som
anges på bild 2. Ett tecken är alltså en
synnerligen komplicerad sak, och bildfältet
överföres mycket omsorgsfullt, eftersom
uppdelningen är långt driven (antalet bildelement är
omkring 100). Skulle en störning av ett eller

46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free