Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1939 - Svensk sociallagstiftning 1938, av Arthur Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALLAGSTIFTNING
varom här är fråga, under vistelsen på resp.
anstalt e. d. skadas till följd av olycksfall eller
ådrager sig yrkessjukdom, som avses i lagen
om försäkring för vissa yrkessjukdomar. Här
avsedd ersättning utgår ej i fall, då ersättning
skall utgivas enligt lagen om försäkring för
olycksfall i arbete eller lagen om
yrkessjukdomar och ej heller med hänsyn till den årliga
arbetsförtjänsten, i den mån densamma
överstiger 1764 kr. Ersättningen bestämmes av
riksförsäkringsanstalten eller i vissa fall av
försäkringsrådet. I övrigt skola beträffande
ersättningen på det hela taget i tillämpliga delar
nyssnämnda två lagar lända till efterrättelse.
Övrig social lagstiftning.
Alkoholistlagen. Lagstiftningen om
behandling av alkoholister, som tillkommit 1913 och
reviderats 1931 ävensom i viss mån 1937, lär
numera på det hela taget anses
tillfredsställande, men dess tillämpning har i vissa
avseenden ansetts böra göras mer effektiv. Den 1928
tillsatta rusdryckslagstiftningsrevisionen intog
i sitt 1934 avgivna betänkande ett förslag till
lag om nykterhetsvård, vilket förslag bl. a.
innehöll bestämmelser rörande
länsnykterhets-nämnder och utsträckning av möjligheterna att
ingripa mot alkoholmissbrukare. Hösten 1937
upprättades inom socialdepartementet ett P. M.
rörande vissa ändringar i alkoholistlagen,
vilket P. M. efter ett omfattande remissförfarande
i huvudsak lades till grund för en 1938 till
riksdagen avlåten proposition, nr 207, med förslag
till lag angående ändring i vissa delar av
alkoholistlagen. Detta lagförslag antogs i oförändrat
skick av riksdagen och utfärdades såsom lag
den 3 juni 1938 (S. F. 215).
De sålunda vidtagna ändringarna i
alkoholistlagen avse huvudsakligen 1) inrättande av
läns-nykterhetsnämnder, 2) åtgärder mot
vagabonderande alkoholister samt 3) samverkan mellan
läkare och nykterhetsnämnder.
I varje län skall finnas en länsnykterhets-
nämnd, som utgör ett slags förmedlingslänk
mellan socialstyrelsen och de kommunala
nykterhetsnämnderna men som i förhållande till
dem intager en egendomlig ställning av såväl
överordnad som sidoordnad myndighet.
Läns-nykterhetsnämnd skall i regel bestå av fem
ledamöter, av vilka en, vilken fungerar som
ordförande, utses av socialstyrelsen, en är läkare
och utses av nämnda styrelse efter samråd med
medicinalstyrelsen, en utses av länsstyrelsen
samt två av landstinget. Beträffande län, som
omfatta två landsting eller en eller två städer,
som ej deltaga i landsting, meddelas särskilda
regler om nämndens sammansättning.
Ledamöternas mandattid är två år. Sådan
nykterhetsnämnd har i stort sett enahanda uppgifter
som kommunal nykterhetsnämnd, men därjämte
åligger det densamma att hålla sig noggrant
underrättad om de kommunala
nykterhets-nämndemas verksamhet, att öva tillsyn att de
fullgöra dem tillkommande uppgifter samt att
lämna dem vägledning och bistånd. På
framställning av länsnykterhetsnämnd äger Kungl.
Maj:t ålägga kommun, vars fattigvårdsstyrelse
fungerar såsom nykterhetsnämnd, att tillsätta
särskild nykterhetsnämnd. I varje kommuns
nykterhetsnämnd — antingen särskild eller
fattigvårdsstyrelsen — skall
länsnykterhets-nämnden ha ett ombud, och nämnden kan
därtill utse en av de av kommunen valda
ledamöterna eller annan person. Sådant ombud äger
i denna sin egenskap deltaga i den kommunala
nämndens överläggningar men ej i dess beslut.
Finner länsnykterhetsnämnd, att kommunal
nykterhetsnämnd ej på nöjaktigt sätt handlagt
fråga om hjälpåtgärder enligt alkoholistlagen,
skall den förra nämnden söka genom råd och
anvisningar åvägabringa rättelse och äger, om
detta ej lyckas, att övertaga ärendets vidare
handläggning. Underlåter kommunal
nykterhetsnämnd att i fall, då förutsättningarna
därför finnas, söka förordnande om alkoholists
intagande på allmän alkoholistanstalt eller att
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
