Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1939 - Arbetsmarknadsproblem. Resultat av Saltsjöbadsförhandlingarna, av Sigfrid Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK FAMILJEBOKS
MÅNADSKRÖNIKA
Årgång 2
FEBRUARI 1939
Häfte 2
[-ARBETSMARKNADSPROBLEM.-]
{+ARBETSMARKNADS-
PROBLEM.+}
RESULTATET AV
SALTSJÖBADS-FÖRHANDLINGARNA.
På våren 1936 utsågo Svenska
arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen delegerade
för gemensamma överläggningar rörande vissa
arbetsmarknadsproblem av mera allmän
betydelse. Delegerade antogo benämningen
arbetsmarknadskommittén och förlade sina
sammanträden till Saltsjöbaden.
Närmaste anledningen till att dessa
överläggningar kommo till stånd var den offentliga
diskussion, som under någon tid hade förts om
tredje mans rätt till neutralitet i ekonomiska
konflikter samt vissa andra av stridsmetoderna
på arbetsmarknaden aktualiserade spörsmål,
såsom skydd för föreningsrätten, s. k.
familjeföretags särställning, utpressnings- och
succes-sorsblockader, strejkbryteri och skyddsarbete.
Efter att dessa spörsmål hade varit föremål för
utredning, bl. a. i den s. k.
trettonmannakom-missionen med justitierådet Arthur Lindhagen
som ordförande, framlade P. A. Hanssons
regering 1935 en proposition med förslag till lag
om vissa ekonomiska stridsåtgärder. Med
anledning av de skarpa motsättningarna i
riksdagen, vilka voro dels av saklig och principiell
beskaffenhet och dels av politisk natur, blev
förslaget icke antaget. Utöver
lagstiftningsförslagen rörande tredje mans rätt må i detta
sammanhang nämnas motionsledes framförda
förslag om lagstiftning rörande samhällsfarliga
arbetskonflikter, obligatorisk skiljedom,
beredskapslagstiftning och rättslig reglering av
yrkesorganisationernas verksamhet.
Såväl bland de organiserade arbetsgivarna
som i fackföreningsvärlden var den meningen
förhärskande, att lagstiftning av
ifrågavarande slag borde om möjligt undvikas.
Föreningsväsendet och utvecklingen på
förenings-och arbetsrättens område skulle bäst gagnas,
om vederbörande parter och deras
organisationer själva sörjde för en betryggande
rättsordning, baserad på fria överenskommelser,
demokratisk ansvarskänsla och hänsyn till enskildas
och allmänt väl.
Det blev arbetsmarknadskommitténs sak att
försöka komma till rätta med denna vällovliga
och svåra uppgift. »Saltsjöbadsförhandlingarna»
ha följts av allmänheten med intresse och
otålighet, på sina håll även med stor skepsis. Den
20 dec. 1938 kunde kommittén presentera det
första resultatet av sitt arbete
(överläggningarna komma att fortsätta). Då undertecknades
nämligen Huvudavtal mellan
Svenska arbetsgivareföreningen och
Landsorganisationen i Sverige, ett
i många stycken märkligt dokument, som i
fråga om anda och innehåll torde sakna mot-
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
