Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1939 - Etylenproblemet inom växtfysiologien. Äppeldoftens hemlighet, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETYLENPROBLEMET
Bild 3. Kvistar av Ligustrum ovalifoUum efter 8
dagar i ren luft (vänstra bilden) och i äppelluft
(högra bilden). Efter Molisch.
turligt är dock, att epinastien fått praktisk
användning för upptäckande av gasläckor i
växthus eller bostadsvåningar. Tomatplantan visar
slokningsreaktion vid en så ringa
koncentration som 1 del på 10 mill. delar luft. Det finns
för övrigt växtarter med ännu större
känslighet: den vanliga potatisplantan reagerar för
1 del på 40 mill. delar luft och Tagetes erecta
för 1 : 60 mill. Åtskilliga andra växter uppvisa
också samma epinastiska reaktion, vilken
tyckes vara en allmän etylengaseffekt.
Redan inledningsvis berördes en ingripande
påverkan på utvecklingen av växande skott.
Förekommer gasen i större koncentration,
verkar den emellertid dödande. Blommor och
blomknoppar äro i detta hänseende mest
känsliga och duka först under.
I de tidigare angivna koncentrationerna kan
man dock vara berättigad tala om en
bedövningseffekt. Denna yttrar sig däri, att de
oregelbundet roterande smårörelser, nutationer, som
växande blad utföra, upphöra i
millionkoncentrationer av etylen. Det inträder tillväxtstelhet.
Bild 4. Groende potatis under inverkan av etylen
(övre raden) och utan sådan inverkan men under
liknande försöksbetingelser i övrigt (undre raden).
Efter Elmer.
Den bekanta mimosan förlorar under samma
betingelser sin känslighet i bladen. Måhända
är den tidigare berörda tillväxthämningen
ävenså uttryck för en dylik bedövning.
Gränsen mellan den rena giftverkan och
enbart fysiologiska störningar är dock ytterst
vansklig att fastställa. Sålunda kan hos vissa
träd och buskar knopparnas vilstadium
förkortas genom etylenbehandling, medan en
bladfällning framkallas på fullt utvuxna
kvistar (bild 3). Etylengasens förmåga att aktivt
avkorta trädknopparnas viloperiod har sin
praktiska tillämpning. Man kan på detta sätt
driva fram bladbärande skott. Metoden har
med framgång prövats med skott av bl. a.
äpple, päron, plommon, körsbär, syren och
kaprifol. Härför erfordras endast behandling
med ett par etylendoser (1 : 1000). Knölar av
Gladiolus kunna på samma sätt tagas ur sitt
vilstadium. Vissa nyligen mogna potatisknölar
gro ej omedelbart på nytt även under gynn-
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
