Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1939 - Etylenproblemet inom växtfysiologien. Äppeldoftens hemlighet, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETYLENPROBLEMET
samma miljöbetingelser. De genomgå en
vilofas. Även denna kan avbrytas genom ett par
dagars etyleninverkan. Den efterföljande
utvecklingen blir i detta fall accelererad, liksom
skottbildningen blir rikligare. Det har sitt
intresse att jämföra denna effekt med den, som
framträder, då potatisknölar få utvecklas under
ständig påverkan av minimala
etylengasmäng-der. Då framträder den tidigare påpekade
hämningen i skottens tillväxt. Potatisen
»skjuter ej», och »ögonen» svälla (bild 4). Antalet
skottanlag ökas dock, vilket konstaterats vara
fallet även hos Da?ilia-knölar. Dessa
iakttagelser ha gjorts på experimentell väg, men det
lär även vara ett erfarenhetsrön, att potatisen
i källaren icke skjuter så lätt, om den förvaras
tillsammans med mognande frukt, vanligen
äpplen.
Det finns dock ytterligare en aspekt på
ety-lengasens mångskiftande aktivitet. Det har
redan nämnts, att hos Dahlia- och potatisknölar
antalet skottanlag ökas genom dess inverkan.
Men ett dylikt ingripande i växtens
organbildande processer är ännu mer framträdande, då
det gäller anläggningen av adventivrötter.
Utsättas sticklingar eller hela plantor under ett
par dagar för etylenbemängd atmosfär,
framträda senare rötter i rikt antal. Denna effekt
är så pass specifik, att resultatet ofta blir, att
adventivrötter framväxa ymnigt på organ, som
normalt icke bära dylika, såsom blad och
stjälkar (bild 5). En rik rothårsbildning
framkallas också på redan utvuxna rötter. Likartade
verkningar ha även de tidigare omtalade
omättade kolvätena, acetylen och propylen, liksom
koloxid. Denna rotbildande förmåga hos
ety-len skulle ha fått stor praktisk räckvidd, om
icke de senaste årens forskningar rörande
tillväxthormoner lett till att man upptäckt, att
dessa och en lång rad av deras kemiska
homo-loger i eminent grad äga denna egenskap.
Nyare rön ha dessutom visat, att sådana
tillväxthormoner, auxiner, måste finnas närva-
Bild 5. Bildning av förgrenade adventivrötter på
stammen av afrikansk ringblomma under upprepad
inverkan av luft med 0,2 % etylen i tvådagarsintervall.
Efter Zimmerman och Hitchcock.
rande i stammen för att etylengasen skall
uppvisa en dylik rotbildande verkan. Det måste
då för tydlighetens skull upplysas, att det för
tillväxthormoner ges en viss nedre gräns,
under vilken enbart deras tillväxteffekter
framträda men ej den rotbildande förmågan (jfr
häfte 4, 1938, sid. 297 ff.).
Vi beröra härmed avslutningsvis det
intressanta frågekomplex, som omfattar etylengasens
och auxinernas relation till varandra.
Etylen-gasen hämmar skottillväxten, medan auxinerna
aktivt främja densamma. Denna markanta
skillnad i verkningssätt är dock fysiologiskt
mera skenbar än reell. Vissa etyleneffekter
bero nämligen på att cellernas tillväxthastighet
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
