Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1939 - Yung Ho Kung. Det kejserliga lamatemplet i Peking, av G. Montell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAMATEMPLET I PEKING
helhet sammansmälta lamaism
och buddhism. Att
lamais-mens skräckinjagande och ofta
motbjudande gudabilder
förvisats till sidohallarna kan
också bero på kinesernas
ovilja att låta dessa alltför
tydligt komma till synes.
Man skulle kanske vänta
sig att även här i Yung Ho
Kung finna något av den
egendomliga blandning av
kinesiskt och tibetanskt, som är
så vanlig i östra Mongoliet,
där templen ofta
karakteriseras av en krampaktig
förening av dessa två absolut
motsatta stilideal. I Yung
Ho Kung har det kinesiska helt och hållet
övertaget inom arkitekturen, som endast i några
få detaljer skvallrar om främmande inflytande.
De förgyllda stuporna på några av taken samt
de tibetanska och sanskritskrivtecknen i den
målade dekorationen vittna om sambandet med
buddhismens hemland. Det förnämliga
ursprunget och den frikostiga protektionen från
kejsarhusets sida komma till synes även i den
yttre utsmyckningen. Taken på mittaxelns
stora hallar äro klädda med de praktfulla,
glänsande gula tegel, som utmärka alla
kejserliga byggnader. De berömda väldiga
bronspjäserna måste vara bevis på Himmelens Sons
ynnest. Framför den första egentliga
tempelhallen stå två väktarlejon av imponerande
dimensioner. Det ena av dem, honan, har ena
framtassen vilade mot en lejonunges öppna gap.
Framställningen grundar sig på en egendomlig
kinesisk folklig tro, att lejonen avsöndra mjölk
genom sina klor. Det nio fot höga rökelsekaret,
som är daterat 1746, söker sin like i fråga om
förnämligt bronsarbete.
Det kan ej bli tal om att ens antyda allt det
viktigaste, som rymmes inom de 16 tempel-
Interiör från en av de sexton tempelhallama i Yung Ho Kung.
hallarna, därtill är materialet alltför rikt, trots
att åtskilligt lär ha försvunnit efter
boxarupp-roret, då de europeiska soldaterna plundrade
Peking. Hela lamaismens teologiska system
eller rättare komplex av system finns
illustrerat, och det är därför naturligt, att samma
gudom uppträder på flera olika ställen, än
som centralfigur, än som biperson. Målningar
och skulpturer kunna räknas i åtskilliga
hundratal, och även om mycket är i konstnärligt
hänseende obetydligt, så finnas dock många
verkligt värdefulla och vackra föremål.
Lamaklostren i Tibet och Mongoliet äro icke
endast religiösa centra utan även dessa länders
enda bildningshärdar. De utgöra universitet,
uppdelade i fakulteter, där munkeleverna få
avlägga examina för att passera upp i högre
grader. Man har t. o. m. offentliga
disputatio-ner, där respondentens kunskaper grundligt
prövas. Lärdomsgraderna markeras genom
detaljer i klädedräkten. Vidare är allt vad
boktryck heter bundet vid klostren samt likaså
utövandet av konstnärlig verksamhet. Allt
detta återfinnes i Pekings kejserliga
lamatempel. De olika fakulteterna disponera bestämda
3—NFM39:2
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
