Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1939 - Förslaget till ny rättegångsbalk. Huvuddragen i processlagberedningens betänkande, av N. Gärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTEGÅNGSBALKEN
Efter förhandlingen skall rätten omedelbart
meddela sitt beslut. Häktning är icke i något
fall obligatorisk; i grova brottmål skall dock
häktning ske, om det ej finnes uppenbart, att
anledning därtill saknas. I vissa fall kan
reseförbud träda i stället för häktning. — Åtal i
brottmål inledes, liksom talan i tvistemål, i
regel genom stämning.
Huvudförhandlingen i brottmål är ordnad
efter samma principer som huvudförhandlingen
i tvistemål. Åtalet skall muntligen utvecklas
av åklagaren eller målsäganden; de ha därvid
att framlägga det material, varå åtalet grundar
sig. Till skydd för förhandlingens muntlighet
och omedelbarhet föreskrives i förslaget, att
polisförhörsprotokoll i regel ej få uppläsas;
detta gäller vid förhör såväl med målsäganden
och den tilltalade som med vittne. Den
tilltalade och hans försvarare äga att muntligt
bemöta vad som anföres och framlägga vad de
finna vara av betydelse. Den tilltalade skall i
regel vara personligen tillstädes; i grova
brottmål är denna regel så gott som xmdantagslös.
Beträffande förhöret med den tilltalade gäller,
att domaren lika litet som åklagaren under
förundersökningen äger att söka pressa honom
till bekännelse eller till uttalande.
Förhandlingen får icke vara inkvisitorisk. Efter
förhandlingens slut skall domen följa omedelbart
eller inom viss kort tid.
Från underrätt kan liksom nu talan i alla
mål fullföljas till hovrätt. I förslaget upptagas
icke några större förändringar i fråga om
hovrätternas sammansättning; för att göra
hovrätterna mera lättillgängliga föreslås två nya
hovrätter, en i Sundsvall och en i Göteborg; redan
för några år sedan har en ny hovrätt inrättats
i Umeå.
Förfarandet i hovrätt inledes med
skriftväxling mellan parterna; denna har samma syfte
som förberedelsen i underrätt; den skall i
hovrätten bereda målet till huvudförhandling.
Även i hovrätten skall nämligen i flertalet mål,
såväl tvistemål som brottmål, hållas offentlig
huvudförhandling, vid vilken parterna själva
skola muntligen utföra sin talan. Från denna
huvudregel göras dock vissa undantag.
Sålunda är huvudförhandling ej obligatorisk i
tvistemål, då värdet av det, varom talan
fullföljes, ej uppgår till 500 kr., och ej heller i
brottmål, då i målet ej är fråga om svårare
straff än böter. Även i hovrätten kunna
vittnen höras och annan bevisning upptagas.
Beträffande måls fullföljande från hovrätt
till högsta domstolen gälla redan nu särskilda
regler. Under de senaste årtiondena har
lagstiftarens uppmärksamhet alltmera varit
inriktad på nödvändigheten att begränsa
tillströmningen av mål till högsta domstolen. Denna
tillströmning har vid upprepade tillfällen
påkallat ökning av antalet justitieråd, som
ursprungligen var 12 men numera är fördubblat.
Att en ytterlig ökning undvikes är särskilt
angeläget med hänsyn till de stora
kompetenskrav, som måste ställas på domarna i sista och
högsta instans. För vinnande av den åsyftade
begränsningen i högsta domstolens arbetsbörda
föreslås, att i regel varje mål, innan det av
högsta domstolen upptages till saklig prövning
och avgörande, skall’ underkastas förprövning
av tre justitieråd samt att allenast för det fall,
att skäl därtill anses förehgga, målet
hänskju-tes till behandling av högsta domstolen i dess
vanliga sammansättning. Avvisas ej målet vid
förprövningen, skall också i högsta domstolen
en offentlig, muntlig huvudförhandling äga
rum. Däremot skola i allmänhet icke vittnen
höras eller annan muntlig bevisning upptagas
i högsta domstolen.
Den fria bevisprövningen innebär, att envar,
som ej är part i målet, kan höras som vittne.
Härav följer emellertid icke, att parternas
uttalanden ej kunna tilläggas betydelse som bevis.
Part i tvistemål är skyldig att sanningsenligt
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
