- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
137

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1939 - Sjöarbetstidslagen. Nya bestämmelser från och med den 1 jan. 1939, av Arthur Molin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJÖARBETSTIDSLAGEN

SJÖ ARBETSTIDSLAGEN.

NYA BESTÄMMELSER FRÅN OCH MED
DEN 1 JAN. 19 3 9.

Arbetstiden ombord på fartyg saknade förr
i tiden, liksom inom näringslivet i allmänhet,
lagstadgad begränsning och var otvivelaktigt
i många fall oskäligt lång.

I syfte förnämligast att tillgodose
sjösäkerheten infördes 1914 i sjölagen några till
övervägande del allmänt hållna föreskrifter, som
voro ägnade att i viss mån begränsa sjöfolkets
arbetstid. Samma dubbla ändamål tjänade en
i 1915 års förordning angående vissa
säkerhetsåtgärder vid nyttjande av fartyg upptagen
bestämmelse rörande maskinbesättningens
vakt-indelning i vissa fall.

Arbetarklassens sedan länge framställda
krav på 8 timmars arbetsdag och 48 timmars
arbetsvecka, vilka krav med särskild styrka
gjordes gällande vmder världskrigets sista
skede, kunde tydligtvis ej lämnas obeaktade
beträffande sjöfarten. De mot slutet av år 1917
tillkallade s. k. skeppstjänstkommitterade, vilka
hade att utreda och avgiva förslag till
bestämmelser rörande fartygsbesättningarnas
arbets-och levnadsförhållanden, avgåvo i början av
år 1919 ett betänkande med förslag till lag om
begränsning av arbetstiden på svenska fartyg
m. m. Av kommitterade åberopades vissa av
socialstyrelsen verkställda undersökningar
rörande sjöfolkets arbetstidsförhållanden, varav
bl. a. framgick, att den dagliga arbetstiden till
sjöss uppgick till 12 timmar eller mer för 86,7 %
av ångfartygens däcksmanskap och 56 % av
deras maskinmanskap samt till mer än 12
timmar för kökspersonalen — ^/s av sistnämnda
personal angåvos ha en arbetstid om 15 timmar
eller mer. För däcksmanskapet på
passagerarfartyg i kanalfart uppgavs den dagliga
arbetstiden till i medeltal 17,62 timmar. Dylika
arbetstidsförhållanden ansågos, synnerligen som sjö-

männens arbete ej sällan är hårt och
påkostande, påkalla lagstiftningens ingripande. A
andra sidan framhölls under diskussionen i
frågan bl. a., att nämnda arbete ofta är av
in-termittent natur samt att sjömannen, i olikhet
med arbetaren på land, ej behöver öda tid och
krafter på färder till och från arbetsstället och
att han ej i lika mån som bemälda arbetare
kan nyttiggöra sin ledighet.

Proposition (nr 364) i ämnet avläts till 1919
års lagtima riksdag men föll på Första
kammarens motstånd. Förnyad proposition (nr 6)
framlades för den efter nyval till nämnda kammare
samma års höst inkallade urtima riksdagen och
antogs med vissa ändringar av denna. Det
sålunda antagna förslaget utfärdades den 24 okt.
1919 under benämning »Lag om arbetstiden å
svenska fartyg» (S. F. 663) och med
giltighetstid begränsad till utgången av år 1923. Åt
denna lagstiftning, som i viss mån sökte
förverkliga 8-timmarsdagens principer, gavs, med eller
utan ändringar, förlängd provisorisk giltighet
1923, 1926, 1930, 1933, 1934 och 1937 — den sista
av här åsyftade lagar med giltighet utlöpande
den 31 dec. 1938.

Berörda upprepade uppskov med
sjöarbetstidens definitiva reglering var i viss mån
föranlett därav, att fråga om internationell
reglering på området väckts inom internationella
arbetsorganisationen. Redan vid internationella
arbetskonferensens andra sammanträde, i
Genua 1920, behandlades ett förslag till
konvention angående begränsning av sjöfolkets
arbetstid, men detta förslag uppnådde ej
erforderlig majoritet. Sedermera upptogs samma
fråga i Geneve på ett konferenssammanträde
1929 och ett tekniskt »trepartsmöte» 1935, båda
dock endast avsedda för förberedande
behandling av frågan. Först på hösten 1936 kom
densamma till slutlig behandling av
arbetskonferen-sen, som då bl. a. antog ett förslag till
konvention angående arbetstid och bemanning på
fartyg jämte en rekommendation i samma ämnen.

137

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free