Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Arkiv för dekorativ konst, av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEKORATIV KONST
liskt bevaras, exempelvis kartonger i natxirlig
skala, har arkivet sökt erhålla fotografiska
avbildningar; dock ha även kartonger i åtskilliga
fall mottagits.
Arkivet vill få betydelse som en
utgångspunkt för forskningen rörande vida grenar av
konsten men avser samtidigt att bli en
samlingsplats för den enskilde konstnärens skisser, som
tala sitt tydliga språk om hans strävan på ett
visst stadium i hans arbete. Alla dessa snabba
noteringar, som osedda av alla utom av
upphovsmannen bruka gå en snarlig förintelse till
mötes, har arkivet sökt omhändertaga och
därmed velat erbjuda forskaren ett ovärderligt
j ämf örelsematerial.
Arkivet har från begynnelsen hyst
förhoppningen, att det för konstnären skulle vara en
tilltalande tanke, att en plats finnes, där hans
skisser bli föremål för arkivalisk omvårdnad
och där på grundval av dem den framtida
forskningen kan ge stadga och rättvisa åt
framtida omdömen rörande hans oeuvre. Denna
förhoppning har visat sig väl grundad.
Samlingarna ordnas och förvaras inom Lunds
universitets konstmuseum, som har sina
lokaler i universitetshuset. Samlingarna äro detta
museums tillhörighet.
När jag en tid varit sysselsatt med
grundandet av arkivet, mottog jag två brev. Det ena
var från prins Eugen. Han hade redan vid
mitt första samtal med honom visat
fullkomlig förståelse och gett stor uppmuntran.
Han skrev: »Det förefaller, av allt jag hör, som om
din plan att samla dekorativ konst, d. v. s. allt som kan
klargöra och berätta om tillblivelsen av dekorativa
verk, haft stor framgång och vunnit anslutning från
konstnärernas sida, vilket jag också alltid trodde.
Det gläder mig ty jag finner idéen utmärkt. Målet
är också uppnåbart med ganska begränsade medel och
verkan kommer att bli mycket starkare, om de som
här ordnas för en särskild institution, att den är
isolerad och sig själv nog och inte ingår som en kanske
rätt obeaktad del i en större samling målarkonst eller
grafik, som nog fallet skulle vara på Nationalmuseum.
Även om det är att hoppas att ni kan få möjlighet att
inköpa en del kanske mer betydande skisser, så tror
jag, att det mesta för detta ändamål användbara kan
av konstnärerna avstås, utan allt för stora
uppoffringar från deras sida. De äro som jag glada att få
sådant svärbevarat material tillvarataget...»
Det andra brevet var från konstnären Georg
Pauli, även han vid starten en av arkivets
största gynnare — arkivet äger hundratals
skisser av denne konstnär, omfattande
samtliga hans dekorativa verk.
Pauli skrev: »På förfrågan angående
önskvärdheten av att ur fonder eller eljest av allmänna medel
erhålla hjälp till bestridande av utgifter för
vidmakthållande och utveckling av det i Lund startade
arkivet för svensk monumentalkonst, vill jag svara att
få estetiskt historiska uppgifter för närvarande äro så
ägnade rekommendation. — Det är i rätta stund,
kanske i sista stund just ett sådant arkiv startar.
Tidigare monumentalkonst har ju delvis bearbetats,
men den moderna — jag menar den vars begynnelse
man kan datera till 90-talet med Nationalmusei
fresker, mina, prins Eugens m. fl. stafflimålares och
vilken under det nya seklet fortsatts av en stor skara
dekoratörer av nya eller restaurerade kyrkor, av
offentliga eller privata byggnader — har lämnats utan
konsthistorisk bearbetning. När jag ovan sagt ’sista
stund’ menar jag den ovärderliga förtjänsten att av
konstnärerna själva få dels till gåva (eller billigt
inköp) skizzer, studier och kartonger, dels och detta
ej minst nödvändigt, en hel del primäruppgifter om
resp. konstnärers utförda (eller projekterade)
dekorativa verk. Bearbetandet härav och bevarandet av
beståndet av skizzer etc., kräver inte blott
offervillighet å studerandes men ock å allmänhetens sida,
varför jag pä det högsta rekommenderar Lunds Arkiv
för dekorativ konst...»
Vi ha citerat de båda breven av två av de
mest betydande svenska
monumentalkonstnärerna. Ty båda träffa fullständigt avsikten med
arkivet och ge samtidigt uttryck åt en
optimism för arkivets del, som visat sig
fullkomligt motiverad.
Vi ha imder dessa fåtal år haft glädjen att
möta full sympati för vårt arbete hos alla
parter, hos statsmakterna, som givit lotterianslag,
hos kulturinstitutioner såsom Humanistiska
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
