Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Italiens nya parlament. Korporationskammarens sammansättning och arbetsformer, av Gunhild Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN
Exteriör av italienska deputeradekammarens byggnad.
Flygfoto.
uppfyllde angivna krav, skulle det
proportionella systemet genomgående tillämpas.
Nya valbestämmelser gåvos i lagen av den
17 maj 1928. Enligt denna utgör landet en enda
valkrets. Antalet deputerade hade skurits ned
till 400. De utsågos på följande sätt:
kandidatförslag uppgjordes av vissa organisationer,
främst de fascistiska yrkessammanslutningarna,
kandidatlistan fastställdes av fascismens stora
råd, denna kandidatlista underställdes
folkomröstning.
Härigenom uppstod april 1929 den Camera
totalitaria fascista e corporativa, som, förnyad
april 1934, fungerat till ovannämnda datum:
den 14 dec. 1938. Som synes blev den ej till
genom val i egentlig mening. Ty varje annat
parti än det fascistiska var förbjudet. Och
röstningen var ej rätten att välja utan rätten
att ge sitt bifall till regeringens politik. Det
bör tilläggas, att redan tidigare
deputeradekammaren genom andra nya lagar tömts på
makt och innehåll.
Den ojämförligt viktigaste av dessa är lagen
av den 24 dec. 1925, som gjorde premiärmi-
nistern till oinskränkt herre såväl inom
regeringen som inom parlamentet. Det plägar
sägas, att genom denna lag regeringschefen
träder i stället för ministerkonseljen. Juridiskt
sett förblev konseljpresidenten primus inter
pares, de facto nedsjönko hans medministrar
till enbart förvaltningschefer, vilka togo order
av regeringens chef.
Bestämmelserna om premiärministerns
rättigheter gentemot representationen äro ej
mindre intressanta. Ingen fråga fick upptagas
på kamrarnas dagordningar utan hans
samtycke, och därigenom fick alltså
regeringschefen makt att kontrollera kamrarnas arbete
och förbjuda alla de debatter eller beslut han
önskade undvika.
Lagen om premiärministerns nya ställning
kompletteras av lagen av den 31 jan. 1926, som
ger regeringen rätt att, oberoende av vad för
övrigt i författning eller lag stadgats, utfärda
dekret, d. v. s. utfärda lagändrande
förordningar, närhelst »skäl av trängande och
obetingad nödvändighet så påfordra».
Nödförord-ningsrätt hade även tidigare, under
förfascistisk tid, funnits, men nu, med denna lag
från januari 1926, får regeringen uttryckligen
befogenhet till lagändringar utan
parlamentets hörande, och denna dess befogenhet
erkännes vara i princip obegränsad.
Nödför-ordningsrätten blev alltså ett permanent
författningsinstitut, och som resultat förlorade
deputeradekammaren, liksom strax förut
ministrarna, högst väsentligt i makt. Man kan
lugnt säga, att det var en kraftlös nittioåring,
som sistlidna 14 dec. fällde dödsdomen över
sig själv.
Den nya kammare, som kommer i dess ställe,
har, som redan påpekats, ett nytt namn.
Benämningen deputerad är över huvud utplånad
i Italien. Den italienska senatens »medbroder»
heter Camera dei fasci e delle corporazioni,
och ledamöterna däri kallas nationella
rådgivare, consiglieri nazionali.
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
