Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Metalliskt kalcium och dess användning, av Ernst Rothelius - Lenins härstamning, av Anton Karlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LENIN
argonatmosfär, en raffineringsprocess, som för
närvarande användes i Frankrike.
Experiment med den sublimerade metallen
ha givit en noggrannare och tillförlitligare
kännedom om kalciums egenskaper än man
förut haft, under det att den kommersiella
framställningen av metallen givit medel till
studiixm av dess mekaniska egenskaper. Man
har därvid bl. a. gjort den upptäckten, att
kalcium låter sig formas i nästan lika hög grad
som bly.
Metalliskt kalciums användningsmöjligheter
äro många, men på grund av metallens låga
korrosionsmotstånd har den hittills ej kommit
i nämnvärt bruk som huvudbeståndsdel i
industriella legeringar. Däremot har man
dragit nytta av dess modifierande egenskaper på
andra metaller och legeringar och dess
användbarhet som desoxidations- och
raffineringsmedel. Kalcium användes t. ex. som
desoxida-tionsmedel för koppar, vilken genom en sådan
raffinering får en mycket hög elektrisk
ledningsförmåga. Vid framställning av nickel och
nickellegeringar användes kalcium som både
desoxidations- och desulfureringsmedel, och
man har på grund av reaktionsbenägenheten
med syre, svavel och arsenik försökt använda
kalcium och kalciumlegeringar även inom
järnets metallurgi.
Det har visat sig, att när kalcium, med eller
utan tillsats av oxiderande medel, tillsättes
vissa kiselhaltiga legeringar, metallen har
förmåga att göra gjutgods av dessa legeringar
starkare och finkornigare. Man har begagnat
sig av detta förhållande inom industrien,
särskilt vid framställning av fosforhaltigt gjutgods,
vars mekaniska egenskaper därigenom
förbättrats.
Tillsatt till bly, ger kalcium en hård legering,
som har vissa företräden framför antimonbly,
bl. a. i så måtto, att de mekaniska egenskaperna
hålla sig mera stabila under långa perioder.
På grund härav har kalcium kommit i bruk
vid framställning av bly för kabel- och
ackumulatorindustrierna. Även som
antifriktions-metall har kalciumlegerat bly kommit till
användning, bl. a. vid de tyska järnvägarna.
Slutligen kan nämnas, att metallen använts
för utdrivning av vismut ur bly samt för att
minska antändningsrisken, när smält
magnesium kommer i kontakt med luft.
Ernst Rothelius.
LENINS HÄRSTAMNING.
Vem var egentligen Lenin •— ryss, jude, tatar
eller vad? Frågan har länge varit dunkel och
är det i viss mån ännu. Att han i likhet med
åtskilliga andra av den första bolsjeviktidens
ledande män (dock inte alla, inte ens flertalet)
varit jude eller åtminstone haft en kraftig dosis
judiskt blod i ådrorna troddes länge rätt
allmänt i Västerlandet. Saken har ofta
dementerats — men något klart besked om hans
härstamning har man inte fått. Hans föräldrar
äro visserligen väl kända. Fadern, Ilja
Niko-lajevitj Uljanov, var som man vet
folkskolinspektör i Simbirskguvernementet och blev
som sådan småningom »verkligt statsråd», d. v.s.
tjänade sig upp till generals rang; att han var
född i staden Astrachan, där hans far tillhört
småfolket, är också bekant. Om Lenins mor,
Maria Aleksandrovna, har man känt, att hon
var född Blank och att hennes far var läkare
i Kazan. Men detta har också, praktiskt taget,
varit allt. Om far- och morföräldrarna och
deras härstamning har man egentligen
ingenting vetat.
Inte ens Lenin själv visste något, i varje
fall förnekade han, att han gjorde det. Om
sin släkt talade han, det intygas från många
håll, ytterst ogärna; vid den ryska
folkräkningen 1922, då han liksom alla andra medborgare
i—NFMS9:3
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
