- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
199

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1939 - Sparlösastenen i ny tolkning. Åsyftar runristningen en hövdingatragedi? av Hugo Jungner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPARLÖSASTENEN

SPARLÖSASTENEN I NY
TOLKNING.

ÅSYFTAR RUNRISTNINGEN EN
HÖVDINGATRAGEDI?

På linjen Skara—Vänersborg ligger den lilla
socknen Sparlösa i Viste härad. Den nutida
kyrkan byggdes på den förutvarandes plats
1847 och har fått namnet Salem, som står
angivet på generalstabens och andra kartor.
Genom ett ståtligt runmonument kommer
Sparlösa att bli en medtävlare till det östgötska Rök.

När Sveriges stormaktsställning vid början
av 1660-talet syntes befästad utåt, gällde det
att skaffa riket en motsvarande inre
kulturhistoria. I det syftet ville man uppsöka och
avteckna alla märkliga monument, som kunde
tjäna till rikets glorifierande. I Sparlösa socken
påträffades tre runstenar, som även avritades.
Den ena stenen, den det här är fråga om, är
försedd med två olika ristningar från skilda
tider. Den yngre ristningen har tydligen
utförts minst ett par århundraden efter stenens
huvudinskrift. Denna yngre ristning
härstammar från den vanliga runskriftstiden — förra
hälften av 1000-talet. Den
är nu i sin helhet
tillgänglig och lyder: Gisle gjorde
efter brodern Gunnar detta
kummel.

De två andra stenarna,
som efter avbildningar att
döma ej varit särskilt
märkvärdiga, lades vid
kyrkbyg-get 1847 in i kyrkans murar
och äro sålunda nu
otillgängliga (för
århundraden?). Så mycket större
intresse knyter sig till den
tillgängliga stenen, som
kommer att gå till
eftervärlden såsom
Sparlösa-stenen.

Intill juni 1937 kunde man se två
runstensstycken över stenfoten i Sparlösa kyrkas södra
mur framåt koret. På 1600-talet var stenen
enligt avritningen ännu inte kluven. Den
medtogs inte i Göranssons »Bautil» 1750 men
omnämndes i Liljegrens »Runurkunder» (1833; nr
1379), och en gammal teckning inklistrades i
Liljegrens »Fullständig Bautil». Sedan S.
We-lin i Torins »Vestergötlands runinskrifter» (3:e
saml., 1888, nr 87) givit en god teckning av den
tillgängliga runstenssidan, kunde
tolkningsarbetet börja. Av mindre betydelse är
engelsmannen Stephens’ försök att komma till rätta med
texten. Men även sådana runologiens stormän
som Sophus Bugge, Fredrik Läffler och Otto
von Friesen ha här prövat sina krafter. När
man läser deras tolkningar, måste man städse
ihågkomma, att dessa forskare blott kände till
e n sida av stenen och att de hade skäl att anse
den ristning de kunde studera såsom den
fullständiga inskriften. Då skriften ej syntes ha
något objekt till det upprepade verbet gaf,
»gav», sökte de ett sådant i radens avslutande
rundlar upptill åt höger. Troligen äro
emellertid dessa rundlar ornament; man kan jämföra

Bild 1. Den kluvna Sparlösastenen i kyrkans södra sida före uttagningen.

199

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:57 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfm/1939/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free