Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Katalysen i kemisk industri, av Walter Qvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATALYS
utan att detta dock medfört några större
förändringar i den gängse uppfattningen.
Bland rent kemiska katalysei-, som voro
bekanta redan på Berzelius’ tid, kunna nämnas
etertillverkning ur alkohol, försockring av
stärkelse och olika av Döbereiner med tillhjälp
av platinasvamp genomförda oxidationer, för
att ej tala om svavelsyretillverkning enligt
blykammarmetoden, vilken sistnämnda dook
till en början ej betraktades såsom en
katalytisk reaktion. Ett verkligt stort uppsving ha
de katalytiska industrierna dock upplevat först
under innevarande sekel med införandet av
sådana världsomfattande industrier som de
olika metoderna för fixerande av luftens kväve,
kontaktsvavelsyreframställningen och den
syntetiska framställningen av flytande bränslen,
för att blott nämna några av de allra viktigaste.
Då den för ökande av reaktionshastigheten i
något givet kemiskt reaktionssystem använda
katalysatorn i de flesta fall återfinnes
oförändrad efter slutförd reaktion och icke tillför
någon ny energi till det kemiska systemet,
ligger det i sakens natur, att en katalysator
blott kan utlösa eller påskynda i och för sig
termodynamiskt möjliga kemiska reaktioner.
Denna teoretiska inskränkning av en
katalysators förmåga hindrar dock icke, att man, om
man ser saken ur teknisk synpunkt, kan säga,
att en katalysator i verkligheten möjliggör en
kemisk reaktion genom att skapa de erforderliga
betingelserna för dess genomförande inom en ur
teknisk och ekonomisk synpunkt tänkbar
tidsperiod.
En i och för sig naturlig sak, som dock för
sina praktiska konsekvensers skull kan
förtjäna framhållas, är, att en katalysator, som
påskyndar uppnåendet av jämvikten för en
reversibel kemisk reaktion, gör detta ej blott
i den ena utan i ungefär lika hög grad i
vardera riktningen. En katalysator för
ammoniak-syntes utgör sålunda även katalysator för
am-moniakens sönderfall i kväve och väte.
Det är givet, att man, ej minst med hänsyn
till att många tekniska katalysatorer utgöra
dyrbara substanser, ägnat den allra största
uppmärksamhet åt frågan om på vilket sätt en
stegring av en funnen katalysators effektivitet
till äventyrs skulle kunna åstadkommas.
Härvid har det visat sig, att användandet av
blandkatalysatorer kan medföra en
starkare effekt än vad som skulle motsvara
summan av de enskilda beståndsdelarnas
katalytiska inverkan på en kemisk reaktion.
Resultatet inskränker sig emellertid ej till detta.
Genom tillsatser i små mängder av i och för
sig icke katalytiska substanser, kallade a k t
i-v a t o r e r, till enkla eller blandkatalysatorer
kan man ytterligare uppdriva den katalytiska
effekten.
Den omständigheten, att den katalytiska
inverkan, oberoende av om själva katalysatorn
deltager i några definierbara kemiska
reaktioner eller ej, måste anses förlagd till
katalysatorns yta, gör, att ej blott dennas kemiska
sammansättning utan i minst lika hög grad dess
fysikaliska struktur kommer att vara av
betydelse. Redan på ett tidigt stadium förstod man
även att öka ytan hos katalysatorn genom att
utfälla densamma på någon lämplig, i och för
sig indifferent bärande substans. I den
moderna katalysatorforskningen intresserar man
sig ytterligare för frågan om
utgåingssubstan-sen för en viss katalysator, dess
framställningsmetod, eventuella temperaturvariationer vid
framställningen m. m., vilka alla
omständigheter kunna utöva en inverkan på
katalysatoms struktur och därmed även på den
katalytiska effekten. Här kan även nämnas, att
man i vissa fall har kunnat konstatera, att den
katalytiska inverkan på en viss kemisk
reaktion ej är jämnt utbredd över den använda
katalysatorns hela yta utan visar stegring i
vissa bestämda punkter. Ett viktigt problem
blir under sådana förhållanden att försöka
utforska betingelserna för uppkomsten av dylika
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
