- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
249

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Norrländska kyrkstäder, av Bertil Berthelson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KYRKSTÄDER

faror. Visserligen ha enstaka byggnader och
gårdskomplex bevarats (ibland flyttats) och
iståndsatts som hembygdsgårdar, samtidigt som
möbler, husgeråd och andra inventarier i stor
utsträckning sammanförts i dessa
hembygdsgårdar och i de kulturhistoriska museerna, men
det har i själva verket inte gjorts på långt när
tillräckligt för att i mera samlad form rädda den
folkliga byggnadskulturens många gånger
oersättliga värden. För att uppfattningen av
gångna tiders bebyggelseformer skall bli
levande behöva vi ha kvar någi-a byar,
fiskelägen, fäbodar, kyrkstäder o. s. v. i full
utsträckning och ursprunglig miljö. I ett och
annat fall har man redan lyckats förverkliga
dessa strävanden, men vanligen gör
penningbristen, att det hela stannar vid fromma
önskningar. Här finns ett verksamhetsområde, där
mycket skulle kunna uträttas, om bara medel
funnes!

Vad kyrkstäderna beträffar har man under
de senaste åren inom riksantikvarieämbetet
såväl som i de berörda bygderna förberett ett
omfattande sanerings- och
konserveringsprogram. Det gäller härvid att få till stånd en
enhetlig skötsel av kyrkstäderna, där varje hus
med tillhörande stall har sin särskilde (eller
ofta flera) ägare. Det är klart, att de hus, som
inte längre användas eller kanske ha förlorat
sina ägare, skulle behöva tillsyn av en
kyrkstadsnämnd eller dylikt. En sådan nämnd borde
också kontrollera, att i bruk varande
byggnader inte restaurerades på ett olämpligt sätt eller
att en ägare till äventyrs inte avlägsnade sitt
kyrkhus till skada för helheten i anläggningen.

En dylik nämnd har bildats för Piteå
landsförsamlings kyrkstad i Öjebyn genom
samverkan mellan sockenborna, länsstyrelsen
(representerad av länsarkitekten),
riksantikvarieämbetet och landsantikvarien i Norrbottens län.

Från enskilt håll har riksantikvarieämbetet
mottagit 5 000 kr. som bidrag till kyrkstadens
vård, och det är nu närmast nämndens uppgift
att med de olika husens ägare komma överens
om en gemensam förvaltning och skötsel av
hela området. Men 5 000 kr. räcka inte långt,
när det gäller att skapa garantier för att denna
vidsträckta bebyggelse skall bevaras för
framtiden i gott skick. Bäst vore utan tvivel, om
några av kyrkstäderna kunde förvärvas av för
ändamålet bildade stiftelser, vilka kunde bli
pålitliga praktiska och ekonomiska målsmän
för anläggningarna. Givetvis vore det också
tänkbart, att en eller annan av kyrkstäderna
bleve statens egendom och ställdes under
riksantikvarieämbetets vård. Men detta skulle
från ämbetets sida medföra betydande direkta
anslagskrav.

På tal om åtgärder till skydd för
kyrkstäderna må här ytterligare nämnas, att man vid
upprättande av ny stadsplan för Gammelstad
så långt möjligt sökt skydda ifrågavarande
bebyggelsetyp bland annat genom att leda
genomgångstrafiken utomkring samhället,
varigenom vissa gatubreddningar i centrum
kunnat undvikas. Vid beredandet av denna fråga
ha riksantikvariens ombud i Nederluleå såväl
som länets förutvarande och nuvarande
landsantikvarier lämnat värdefullt bistånd.

En ganska vidlyftig utredning pågår om
formerna för bevarandet av Lövångers kyrkstad,
där Nordiska museets uppmätningar och
undersökningar bildat grundval för länsarkitektens
och länsantikvariens ansträngningar att finna
en lösning, som kan tillfredsställa olika parter.

Det är tydligt, att många krafter nu äro i
rörelse för att taga till vara det mesta möjliga
av våra norrländska kyrkstäder, och man må
hoppas, att den gjorda början skall föra till
omfattande och goda resultat.

Bertil Berthelson.

249

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free