Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Människobilden i modern psykologi, av Ivar Alm - Nya Zeelands ekonomiska utveckling, av Carl Skottsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA ZEELAND
fråga. Den anser sig icke på andra villkor
kunna gå i land med sin uppgift. Psykoterapien har
att hjälpa människan till svar på frågan om vem
hon egentligen är. Detta är målet för den
nutida själavård, som skall kunna fylla sin uppgift.
Svaret kan icke ges genom redan färdiga
vetenskapliga teorier eller religiösa dogmer, om dessa
icke motsvara patientens egen själsliga
situation. Man söker i stället bringa människan i
kontakt med den överordnade instans i hennes
eget inre, som allena sitter inne med nyckeln
till hennes livs mening.
Frågan om människans väsen och vägen till
dess förverkligande blir till sist en personlig
livsfråga, en religiös fråga i ordets egentliga
bemärkelse. Men den moderna psykologien
har skänkt nya synpunkter på strukturen i
människobilden, som kunna bli till
oskattbart värde för individen och
kulturutvecklingen. Ivar Alm.
NYA ZEELANDS
EKONOMISKA UTVECKLING.
Den 21 maj 1940 ha 100 år förflutit, sedan
England proklamerade suveränitet över Nya
Zeeland och hissade sina färger över ännu ett
väldigt landområde — 270 000 km^ — med allt
vad detta innebar av äventyr, arbete och
ansvar. En återblick på den gångna tiden och
en kortfattad skildring av det nuvarande
tillståndet torde, sedan statistiska uppgifter t. o. m.
1935, i vissa fall 1936, nu äro lätt tillgängliga,
kunna vara av intresse.
England har icke gjort sig någon brådska;
70 år hade gått, sedan James Cook tog landet
i besittning för engelske konungens räkning,
och den första stormiga tiden av strandhugg
hade följts av fast bosättning och upprättandet
av ett antal missionsstationer. Uppgiften att
bemästra den svåra situation, som uppstod
genom mötet mellan de vita nybyggarna och
det intelligenta, självmedvetna och högt
kultiverade maorifolket, översteg småningom
missionärernas krafter. I det längsta frånsade sig
dock det officiella England allt ansvar, men
risken för att Frankrike skulle handla tvang
regeringen att ta det avgörande steget, och
genom fördraget i Waitangi 1840 erkände
maorihövdingarna den engelska överhögheten.
Det dröjde icke alltför länge, förrän det mesta
och bästa av infödingarnas jord övergått i
främmande händer, deras egenartade kultur
var dömd, och man kunde förutse, att de skulle
dela så många andra s. k. naturfolks öde. Så
har det dock icke gått. Den starka
decime-ringen under 1800-talet med dess blodiga
in-bördesfejder och långvariga krig med
engelsmännen har följts av en kraftig ökning: från
omkring 40 000 1896 till omkring 82 000 1936.
Energiska åtgärder från de styrandes sida och
maoris klokhet ha åstadkommit detta vackra
resultat; dock äro i den sistnämnda siffran
inräknade blandraser med 50 % maoriblod och
däröver. Maoris ha sina egna representanter i
parlamentet, och många ha även inom de
intellektuella yrkena nått en framskjuten ställning.
Maori var ett stenåldersfolk och dess ingrepp
i naturen icke mycket omgestaltande. De stora
förändringarna, som på mindre än 100 år skulle
grundligt förvandla Nya Zeelands anlete,
kom-mo med européerna och togo som vanligt
formen av hänsynslös rovdrift. Skogen var under
de första årtiondena landets viktigaste
nämnvärda tillgång — det s. k. nyzeeländska linet,
Phormium tenax, spelade också till en början
en framträdande roll i ekonomien —, och
förråden av värdefullt timmer tycktes outtömliga.
Ända intill senaste tid har skogen exploaterats
utan någon tanke på framtiden. Den naturliga
skogen, som en gång täckte största delen av
Nordön och mer än halva Sydön, upptar i dag
endast 19 % av landets yta. Något mer än 6 %
äro statsskogar, avsatta som reservat, 5 % äro
268
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
