Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Nya Zeelands ekonomiska utveckling, av Carl Skottsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA ZEELAND
Naturlig betesmark på Sydön. Tussockgräs.
med kulturskog av tall — mest en kalifornisk
art —, lärk, cypress (även den kalifornisk)
o. s. v. Numera har man börjat inse sitt
misstag, men för närvarande meddelas alls
ingen undervisning i skogsskötsel. En tid fanns
verkligen en skogsskola, men den nedlades
1930. Farmarnas landhunger har varit
bestämmande för utvecklingen, ja, rovdrift har direkt
ingått i programmet. Tills för få år sedan var
den, som fick sig land tilldelat, skyldig att
årligen kalhugga en viss yta. Sedan han tagit
ut allt som raskt kunde omsättas i pengar, satte
han eld på resten. Gräsbevuxna sluttningar,
späckade med förkolnade lik, ännu stående på
rot, är en lika vanlig som bedrövlig syn. Utan
att tänka sig för har man därmed släppt lös en
naturkraft, som nu hotar stora områden med
förintelse: erosionen. I alla nederbördsrikare
trakter är denna på grund av bergens branthet
och markens beskaffenhet utomordentligt
kraftig. Under en flygning över Nordön får man
en klar föreställning om vidden av denna fara.
Nu har det slagits alarm, och nu gäller det
att hejda förödelsen — men hur det skall gå
till vet ingen. Ty allt det öppna landet skall
om möjligt betas; det var ju detta, som var
meningen med röjandet av skogen.
De klimatiska
förhållandena äro idealiska för
krea-turs- och fårskötsel, och det
påstås, att man ingenstädes
finner i genomsnitt friskare
djur än på Nya Zeeland.
Särskilt i östra halvan av
Sydön finnas väldiga,
klimatiskt betingade
gräsmarker. De storvuxna, grova
och tätt tuvade gräsen
(tus-sock) spela dock ringa roll
som bete; fastmer söka
djuren de smärre örter och
gräs, som växa i
tuvornas skugga. Detta bete är
dock så magert, att man ej sällan måste
beräkna 1 å 2 hektar för varje får. Bränning
samt insådd av importerade fodergräs, till stor
del samma arter, som användas hos oss, klöver
ej att förglömma, ha förvandlat stora sträckor
av de naturliga gräsmarkerna till vall. Framför
allt på Nordön har, som ovan antytts, skogen
fått släppa till mark för detta ändamål. Länge
gällde det i första rummet att skaffa fårbete,
och en extensiv fåravel uppblomstrade. Endast
ull och oxhudar kunde tillvaratagas för export,
men sedan fartyg utrustats med kylrum, fick
kreatursskötseln ett hastigt uppsving, då det
alltså blev möjligt att utskeppa även kött och
mejeriprodukter. På 1880-talet började den
numera ytterst viktiga exporten av fruset
fårkött, och för närvarande inriktar man sig på
att behandla oxköttet på samma sätt.
Utvecklingen under de senaste 10 åren har medfört
en ofantlig ökning av kött- och
smörproduktionen: slaktade får 1926 5,17 milL, 1936 9 mill.,
svin 0,4, resp. 1 mill.; smör 1926 106 mill. kg,
1936 192 mill. Sedan sekelskiftet har
mjölkkornas antal femdubblats och smör- och
ostproduktionen per djur nästan fördubblats.
Fårens antal har under den senaste tioårsperioden
hållit sig tämligen konstant vid 30 mill. Värde-
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
