Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Gators och transportmedels trafikkapacitet. Hindrar spårvagnen trafiken? av Folke Brundin - Nytt ljus över transuranproblemet, av Sv. B-r - Den utlandssvenska pressen. En översikt i anslutning till årets utställning i Göteborg, av Axel Fredenholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTLANDSSVENSKA PRESSEN
transportmedel även i de svenska städerna
samt vid utformningen av dessas gatunät. De
visa tydligt, att ett allmänt borttagande av
spårvägarna i en stad och deras ersättande med
bussar av ett eller annat slag icke medför så
självklara fördelar eller innebär så allsidigt
gynnsamma konsekvenser, som man vid ett första
betraktande mångenstädes är benägen att anse.
Folke Brundin.
Nytt ljus över transuran-
PROBLEMET.
I aprilhäftet för 1938 (sid. 290 ff.)
redogjordes för försök, enligt vilka bestrålning av uran
med neutroner skulle ge upphov till en helt
ny radioaktiv serie, bestående av en ny
uranisotop och ej mindre än fem nya ämnen med
högre atomnummer än uran (»transuraner»),
vilka skulle övergå i varandra under
betastrålning. Bortsett från det egendomliga, att
infångandet av en enda neutron skulle ge
anledning till så många successiva betasönderfall,
föreföll intet vara att invända mot
resonemanget, som grundade sig på att vid
identifierandet av de nya ämnena endast sådana med
atomvikt och atomnummer i närheten av
utgångsmaterialet kunde komma i fråga. Hittills
har man ej känt till några omvandlingar, vid
vilka dessa storheter ändra sig med mera än
resp. 4 och 2 enheter. Curie och Savitch hade
rapporterat en radiumisotop som närmaste
efterföljare till den i den ovannämnda artikeln
nämnda toriumisotopen. Hahn och Strassmann
visade emellertid (Naturwissenschaften den 6
jan. 1939), att det i verkligheten var fråga om
barium. Då dettas atomnummer är 56, måste
man tänka sig, att radiumkärnan (88)
spjälkats i barium och germanium (32). Om bariet
bildas direkt ur uran (92), måste det andra
kämfragmentet vara krypton (36). I Nature
för den 11 febr. 1939 diskutera Meitner
(Stockholm) och Frisch (Köpenhamn) dessa försök,
enligt vilka en atomkärna skulle kunna klyvas
i två ungefär lika tunga delar, ett hittills, utom
för de allra lättaste ämnena, helt okänt
fenomen. Enligt Bohrs senaste teori för kärnornas
byggnad skulle man väl kunna tänka sig en
sådan effekt, vilken ställes i analogi med en
vätskedroppes klyvning i två mindre droppar,
om ytspänningen är tillräckligt liten. Flera av
de ämnen, vilka betraktats som transuraner,
skulle kunna vara mycket lättare; de kemiska
egenskaperna hos en av serierna kunna lika
väl tolkas som tillhörande följden
masurium-rutenium - rodium - palladium - silver - kadmium.
En sådan series betaomvandlingar är lättare att
förstå som följd av en fullständig
kärnklyv-ning än av en neutrons infångande.
Kärniso-meri behöver ej antagas lika ofta som förut.
Alla de förut funna transuranerna behöva
kanske dock ej avskrivas. Ytterligare försök
fordras för att man skall få full klarhet.
I samma häfte av Nature publiceras ett
telegram från Fowler och Dodson i Amerika, som
vid bestrålning av uran och torium med
neutroner funnit starkt ioniserande partiklar
med energi, motsvarande 100 millioner volt,
och massa ungefär hälften av
utgångsmaterialets atomers. Partiklarna från uran
identifieras preliminärt med Hahns och Strassmanns
bariumatomer. Sv. B-r.
DEN UTLANDSSVENSKA
PRESSEN.
EN ÖVERSIKT I ANSLUTNING TILL ÅRETS
UTSTÄLLNING I GÖTEBORG.
Den 19 jan. detta år öppnades i
Utlandssvenska museet i Göteborg en utställning över den
utlandssvenska pressen, omfattande omkring
450 tidningar och tidskrifter. Denna utställning
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
