Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Dostojevskijforskning i Sovjetryssland, av Astrid Bæcklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOSTOJEVSKIJFORSKNING
nomiska villkor han skrev denna bok, finner
man det inte underligt, att en stor del av dessa
anteckningar nedkastats på gamla kuvert med
hans adress, på baksidan av brev eller på
sönderrivna papperslappar. Forskarens arbete
försvåras ytterligare därigenom, att dessa
författarens första ingivelser äro skrivna kors och
tvärs på papperet med olika stilar och bläck.
Icke ens till sitt innehåll äro de alltid fullt
enhetliga. Ett dylikt memento — så kallade han
själv dessa hållpimkter för minnet — lyder
sålunda:
»Ta reda på om man kan ligga mellan skenorna
under ett tåg, när det rusar fram i full fart.
Ta reda på om hustrun till en tukthusfånge kan
gifta om sig med en annan man.
Har en idiot rätt att hålla bön och skola med
barnhusbarn?
Undersök barnens arbete i fabriker och hur det är
i gymnasierna.
Ta reda på följande: kan en yngling, adelsman och
godsägare, under många år stänga in sig i ett kloster
även om farbrodern är prior där?»
Härpå följer förslag till titelrubriken »I
barnhemmet», en uppräkning av tidens mest kända
uppsatser om barnuppfostran, framför allt av
Pestalozzi och Fröbel, samt en artikel om
samtida skoluppfostran av Leo Tolstoj. När
Dosto-jevskij började planera sin bok »Bröderna
Ka-ramasov», tycks han framför allt ha ämnat den
till att bli en bok om barn. Man anar det redan
av ovan nämnda memento, och det kommer
tydligt fram i ett brev, som han den 16 mars 1878
skrev till V. V. Michajlov: »Jag har länge
spekulerat över och skall snart börja en stor roman,
i vilken bland annat barn och minderåriga i
åldern sju till femton år komma att spela en
betydande roll. Jag skall ägna mig åt
skildringen av en mängd olika barn ... och Edra
iakttagelser skulle för mig vara synnerligen
värdefulla ... Skriv till mig och relatera allt
vad Ni vet om barn, händelser i deras liv, va-
nor, deras frågor och svar, ord och uttryck,
karaktärsdrag, deras känslor gentemot sin
familj, deras tro, deras brott och skuld samt hur
naturen, lärarna och det latinska språket verka
på deras sinnen; med ett ord allt vad Ni själv
vet.»
Mycket av dessa förstudier har som bekant
invävts i händelseförloppet. Kolja Krasotkin
fick uppleva sensationen att ligga under ett
järnvägståg, som rusade fram i full fart.
Upplysningarna om tukthusfången Mit ja utnyttjas
inte förrän i slutet av boken, i den del som
trycktes först två år efter den tidpunkt, då
anteckningen gjordes. En stor del av uppgifterna
om barnen, särskilt om deras liv på barnhem
och uppfostringsanstalter, har dock icke
kommit till användning. Dostojevskijs andra hustru
försäkrar i sina memoarer, att hennes man
ansåg »Bröderna Karamasov» långtifrån avslutad,
att han fortsatte att arbeta på romanen och att
han planerat en ny del, där Aljosja skulle spela
huvudrollen och såsom föreståndare för ett
barnhem ägna sig åt socialt arbete.
Den engelske litteraturhistorikern E. H. Carr
framhåller hur Dostojevskijs hjältar ofta ha
förebilder i den västerländska litteraturen. Detta
bekräftas av hans ryska kolleger. Den
sovjetryska forskningen vill emellertid framför allt
betona den påverkan han rönt av sin
omgivning. Även om hans huvudpersoner uppvisa
gemensamma drag med såväl västerländska som
ryska romangestalter, ha de främst uppstått ur
de tragiska livsöden, som kommit till hans
kännedom genom dagspressen och som han mötte
i livet. Det tycks också, som om han inte
saknat material. Om man tager del av de nu
publicerade breven från hans broder Michail
och från A. N. Plesjtjejev — en av hans
olyckskamrater i Petrasjevskijaffären, med vilken han
länge stod i kontakt — får man bevis på hur
små och stora sorger ständigt drabba hans
närstående: brodern mister sin dotter, vännen sin
älskade hustru, litteraturkritikern Herzens dot-
2—NFM39:5
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
