Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Statens intressekontor, av Thorsten Gerle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTRESSEKONTOR
ställdas sida. Självfallet var nog också tanken
den, att arbetsgivaren genom inrättande av
intressekontor kunde göra personalen en tjänst
genom att bistå densamma till denna »hjälp till
självhjälp». I många fall har dock även från de
anställdas sida i olika företag och institutioner
initiativ tagits till bildande av
intressekontors-föreningar o. d. Även vissa kommuner ha under
årens lopp intresserat sig för saken, vilket
givetvis i viss utsträckning bottnat i en önskan att
underlätta skattebetalningen och därigenom
vinna ett förbättrat skatteuppbördsresultat.
Vad vidare staten beträffar, har riksdagen
under en följd av år haft sin uppmärksamhet
riktad på frågan om uppmuntran på ett eller
annat sätt av intressekontorsrörelsen. Ett flertal
motioner ha väckts i saken, varvid frågan om
inrättande i en eller annan form av ett
intressekontor för statens egna anställda av
lättförståeliga skäl i många fall kommit i förgrunden. Men
statsmakterna ha givetvis också varit
intresserade av att söka skapa ett organ, som
möjliggjorde en förbättrad skattebetalning genom
uppsamling av skattebeloppen i småposter, som
äro mindre kännbara för de skattskyldiga. Ett
led i dessa strävanden torde det från 1926 års
ingång i anslutning till postgirorörelsen
anordnade s. k. skattepostgirot få anses vara. Detta
avsåg att bereda alla skattskyldiga i landet möj
-lighet att erlägga sina utskylder till stat och
kommun genom regelbundna löneavdrag eller
inbetalningar, företrädesvis månads- eller
veckovis, varigenom vissa olägenheter, som äro
förknippade med systemet med ett fåtal
uppbördsterminer om året, skulle undgås. Denna
anordning vann redan från början livligt
intresse på åtskilliga håll. Kommunala
institutioner, enskilda arbetsgivare m. fl. sökte
anknytning till verksamheten för att ordna
skattebetalningen för sin personal. Erfarenheterna av
verksamheten voro goda, och inom intresserade
statstjänstemannakretsar uppkom tanken, att i
denna anordning kunde ligga fröet till ett länge
eftersträvat, mera fullständigt intressekontor,
d. v. s. ett intressekontor, som icke blott åtog sig
skattebetalning utan även betalning av hyror
och andra utgifter för statens tjänstemän och
pensionärer. Krafter sattes i rörelse, och
resultatet blev inrättandet av den institution, som
sedan av generalpoststyrelsen gavs namnet
statens intressekontor. Den trädde i verksamhet
med ingången av år 1934.
Vid inrättandet av statens intressekontor
såsom organ för de statsanställda befanns det
lämpligt, att kontoret övertog jämväl den
tidigare av postgirokontoret bedrivna
skattebetalningsverksamheten för den stora allmänheten
(skattepostgirot). Genom av statsmakterna
fattade beslut bereddes även envar i landet och
således även icke-statsanställda år 1937
möjlighet att begagna sig av kontoret för
betalningsförmedling av, förutom skatter, även hyror etc.
I samband härmed bemyndigades
generalpoststyrelsen •— intressekontoret ingår som en del
i styrelsens bankavdelning — att utfärda de för
verksamheten erforderliga bestämmelserna.
I dessa meddelas bl. a., att intressekontorets
uppgift är att med medel, som inflyta till
detsamma genom regelbundna löneavdrag eller
inbetalningar, ombesörja betalning av skatt och
andra mera regelbundet förekommande
personliga utgifter, såsom hyror, försäkringspremier,
gas-, elektricitets-, radiolicens-, telefon-,
skol-och föreningsavgifter. Man kan även göra
regel-bimdna sparavsättningar via intressekontoret.
Sålunda kan man t. ex. »spara på konto» hos
postsparbanken, vilket innebär, att ett visst
belopp regelbundet insättes på ett för
vederbö-randes räkning i postsparbankefi upplagt särskilt
sparkonto. Efter prövning i varje särskilt fall
förmedlar intressekontoret jämväl amorteringar
och betalning av räntor på lån i banker och
därmed jämförliga penninginrättningar. Intres»
sekontoret åtager sig däremot icke förmedling
av likvider till avbetalningsfirmor eller dylikt.
Av de utgifter, vilkas betalning sålunda formed-
331
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
