- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
343

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1939 - Våra större rovdjur. Skola björnen och vargen utrotas? av Einar Lönnberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROVDJUR

senare, 1893, avläts kunglig proposition därom
till riksdagen och bifölls av denna. Är 1905
gjorde Vetenskapsakademien underdånig
framställning om att björnen skulle vara fridlyst på
all kronans mark och ej heller på enskild mark
få dödas utan markägarens tillstånd. Liknande
framställningar gjordes sedan från olika håll,
och slutligen blev björnen fridlyst på kronans
mark från och med 1913 års ingång. Det skydd,
som sålunda utverkats, förstärktes 1927 genom
en lag, enligt vilken för att borttaga det
ekonomiska intresse, som till förfång för
skyddstanken kunde egga till dödande i onödan på
enskild mark, förordnades, att björn som fälldes
även där skulle tillfalla kronan. Härigenom
borttogs naturligtvis ej rätten att till
självförsvar och till försvar för tamdjur döda
anfallande björn. Samtidigt bestämdes även, att den
skada på tamdjur, som vållades av björn, skulle
ersättas av statsverket.

Björnstammen hade emellertid smält ihop i
så hög grad, att även före fridlysningen flera
år kunde förlöpa utan att någon björn dödades
i något av de tre län, där björn ännu fanns kvar.
Så t. ex. dödades i Jämtlands län ingen björn
under 11 av åren mellan 1900 och 1915 och i
Västerbottens län under 9 år av samma period
samt blott imder 3 av dessa år i Norrbottens län.
Efter fridlysningen har man på några ställen
kunnat märka en viss ökning av björnstammen,
men ofta har denna snart på hemliga vägar
reducerats, efter vad det vill synas^. Emellertid
har det på senare tid uppstått en stark hets mot
björnarna, och det har rentav yrkats på deras
utrotande. Man förebär, att de skola göra så
stor skada på renar och husdjur. Detta är dock
en synnerligen stor överdrift, särskilt sedan sta-

ten numera ersätter den skada, som vållas av
björn. Att denna ej är så stor framgår också
med allra största tydlighet därav, att de
ersättningar, som t. ex. under åren 1933 och 1934
utbetalats för husdjur, vilka enligt uppgift
dödats av björn, ej belöpa sig till mera än 2 404
kr. Lapparna klaga över att björnen dels äter
renkalvar, dels ock slår gamla renar. Att så
understundom kan ske bestrides ej, men utan
tvivel härleda sig de flesta berättelserna härom
från sådana fall, då björnen funnits ätande av
självdöda renar. På grund av svält och
allehanda sjukdomar dör nästan årligen ett
avsevärt antal renar, och björnen liksom flera andra
rovdjur håller gärna till godo med kadaver
av sådana djur^. Men om han upptäckes ätande
av en renkropp, får han givetvis genast skulden
för att ha dödat renen, vilket mera sällan är
sanning". Människor anfallas ej av björnen,
såvida han ej på något sätt blir direkt retad
därtill eller skadskjutits.

På senaste tiden har björnen tack vare
fridlysningen och trots tjuvskyttet i vissa trakter
ökat något i antal, så att den direkta faran för
dess utrotande för tillfället ej är så
överhängande. Men oaktat denna ökning har man i regel
ej heller, där den ägt rum, märkt någon
avsevärd skadegörelse. I vissa fall händer det dock
beklagligtvis, att husdjur dödas av björn. De,
som önska skydda tillvaron av något så
förnämligt som en björnstam i vårt land, ha
naturligtvis intet emot att sådana björnar, som visat
sig göra skada, bortskjutas. Tvärtom har hela
tiden från den sidan yrkats på en sådan
ordning, men man har önskat, att så skulle ske un-

1 Det har i smyg drivits handel med björnhudar,
som påståtts varit införda från Norge, även på sådana
ställen, där över mycket vidsträckta områden av
sistnämnda land med full visshet ej fxinnits en enda björn.
Men man har burit björnhuden över gränsen till Norge
på ett obevakat ställe och sedan passerat tillbaka till
Sverige förbi en tullbevakningsplats, där man kunde
skaffa sig införselbevis, o. s. v.

1 Dylika självdöda renar spela en mycket stor
roll, då det talas om även andra rovdjurs »härjningar».

^ För ett antal år sedan hade en del får dödats på
ett ställe i Härjedalen, och björn fick naturligtvis
skulden därför. Emellertid hade lyckligtvis några arbetare
varit åsyna vittnen till att det var gråhundar, som voro
de skyldiga till detta blodsdåd. Detta var utan tvivel
en stor tur för björnarna där i trakten. De ha fått
ökas där i fred och ro, och icke ett enda husdjur har
dödats av dem.

343

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:38:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfm/1939/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free