- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
366

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Blindlandning på flygplatser. Radiofyrarna - ett nytt hjälpmedel, av Gösta Sundén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BLINDLANDNING

Bild 2. Riktningssändare, 500 watt, enligt system
Lorenz.

flygplats vid Göteborg kommer att utrustas
med en dylik.

Riktningssändaren arbetar med 9 m
våglängd, motsvarande frekvensen 33 333
kc/sek., och är modulerad med en ton på 1150
p/sek. Som av namnet framgår, anger denna
sändare lämpligaste inflygningsriktningen vid
dimma, enär under sådana förhållanden ingen
eller endast svag vind är rådande och man
därför ej behöver ta hänsyn till vindriktningen.
Antennsystemet utgöres av en s. k. dipolantenn,
placerad vertikalt mellan två reflektorer. Bild

Bild 3. Strålningsdiagram och
teckenkaraktär för
riktningssändaren. A antenn, ri
strålningsdiagram med reflektor Rj, ra strålningsdiagram
med reflektor R».

i! visar apparathuset för riktningssändaren med
antennanläggning. Genom att medelst reläer
inkoppla reflektorerna växelvis och i en viss
rytm erhåller man signaler av den
beskaffenhet, som framgår av bild 3.

Flyttar man sålunda en mottagare runt
antennen, höras till vänster om
inflygningslinjen korta signaler i mottagarens telefon och till
höger om linjen långa signaler. I själva linjen
flyta tecknen tillsammans till en kontinuerlig
ton. Flyger ett plan, som är utrustat med en
särskild kortvågsmottagare, mot en dylik
sändare, kan föraren på signalerna i telefonen
avgöra hur han skall navigera för att komma in
i den rätta kurslinjen. Med en antenneffekt av
500 watt erhålles på 200 m flyghöjd god
ljudstyrka på 30 km avstånd från flygplatsen.

För att ge föraren en säker upplysning om
avståndet till flygfältets gräns användas de
nämnda markeringssändarna med en
våglängd av 7,9 m, motsvarande frekvensen
38 000 kc/sek., och med modulationstoner av
resp. 1700 och 700 p/sek. Dessa sändare ha
c:a 7 watts antenneffekt och äro utrustade med
horisontala antenner, så att de stråla vertikalt.
Bild 4 visar en markeringssändares utseende.
Förutom genom telefonmottagning kan man
bestämma flygplanets läge i förhållande till
sändarna genom avläsning på ett instrument.

ningsHnjf

Punktsidan

Bild 4. Markeringssändare, 7 watt, enligt system
Lorenz.

366

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free