- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
384

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Lärarutbildningen under omorganisation. 1936 års lärarutbildningssakkunnigas förslag, av Fr. Sandberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÄRARUTBILDNING

borde av de sökande fordras tillfredsställande
fysiskt och psykiskt hälsotillstånd, styrkt med
läkarintyg. Svårigheten att fälla säkert
omdöme om de sökandes psykiska hälsa inses till
fullo av de sakkunniga, vilka dock anse en viss,
främst negativ, bedömning vara möjlig. De
sökandes personliga förutsättningar för
lärarba-nan böra prövas genom intyg av vederbörande
rektorer i fråga om aspiranternas vandel och
karaktärsegenskaper. Både läkar- och
rektorsintygen skulle avfattas enligt fastställda
formulär. Studiebegåvningen styrkes genom
studentbetygen. En nämnd av åtta personer,
de-kaner (resp. avdelningsordförande och rektor)
vid universiteten och högskolorna samt en
representant för skolöverstyrelsen, skulle utvälja
de sökande, som borde mottagas som
studerande. Betygen och intygen skulle värderas
genom viss poängberäkning. Inskrivning vid
universitet eller högskola skulle med hänsyn
till den föreslagna gången av studierna i regel
ske endast vid hösttermins början; dispens
skulle kunna ges av vederbörande rektor.

De sakkunniga uttala sig för ett organiserat
samarbete mellan skolan och den akademiska
undervisningen, främst genom att en
representant för skolöverstyrelsen samt vederbörande
lärarkursföreståndare skulle närvara, då
frågor om studieplaner behandlas vid
universiteten och högskolorna.

De specialkurser, som skulle inläggas i den
teoretiska lärarutbildningen, komme givetvis
att förlänga studietiden. Som motvikt föreslås
en reduktion av antalet betygsenheter i
filosofisk ämbetsexamen från sju till sex.

Särskild uppmärksamhet har ägnats den
invecklade frågan om den teoretiska utbildningen
av kristendomslärare. De sakkunniga föreslå
en särskild examen, kallad teologie
magisterexamen och avsedd för det rent teologiska
momentet i undervisningen. Den humanistiska
delen av utbildningen föreslås bli tillgodosedd
genom anordnande av den hittillsvarande teo-

logisk-filosofiska examen på sådant sätt, att
denna examen uppdelas i två former, den ena,
teol.-fil. examen för prästbanan, förberedande
till prästbanan och den andra, teol.-fil. examen
för lärarbanan, avsedd som förberedelse för
teologie magisterexamen och lärarverksamhet
och omfattande vissa grupper av humanistiska
ämnen. Den hittillsvarande möjligheten att
avlägga disputationsprov för att vinna kompetens
till teologie lektorat bör upphöra, anse de
sakkunniga.

Den förut onmänmda förberedande
lärarkur-sen skulle förläggas dels till folkskola (25 å
30 timmar, gärna under första terminen), dels
till läroverk eller jämförlig läroanstalt (40 a 45
timmar, lämpligen sedan aspiranten genomgått
de tre specialkurserna). Om anledning
föreligger, skall lärarkursföreståndare efter den
förberedande lärarkursens slut avstyrka aspirant
från att fortsätta sin lärarutbildning.

Den praktiska lärarutbildningen skulle
förläggas till den s. k. egentliga lärarkursen. Man
betonar vikten av att läraraspiranterna få lära
känna olika slag av läroanstalter. Av flera skäl
avvisas tanken att koncentrera hela den
praktiska lärarutbildningen till en enda central
institution. I stället förordas en
lokalorganisation, som till utbildningens förfogande ställer
alla skolor av olika slag på orten. Utbildningen
skulle alltså liksom nu förläggas till särskilda
läroanstalter, s. k. lärarkursanstalter, och ske
under medverkan av s. k. samverkande
läroanstalter (folkskolor samt läroverk av olika
slag). Som lärarkursanstalter föreslås de
nuvarande provårsläroverken och -seminarierna
samt en ny läroanstalt, förbunden med det
psy-kologisk-pedagogiska institut, som de
sakkunniga föreslå och som ytterligare omnämnes i
det följande.

Den egentliga lärarkursen skall, som förut
antytts, normalt följa omedelbart efter de
teoretiska studierna och omfatta ett läsår. Det
betonas starkt, att kursen bör anordnas som

384

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free