- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
394

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Portolankartornas uppkomst. Ett svårlöst historisk-kartografiskt problem, av C. Björkbom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PORT oLANKARTOR

Portolankartorna äro alla av likartat
utseende.

De äro ritade på s. k. spansk-italienskt per-

Världskarta, daterad 1203. Efter K. Miller, »Mappae mundi».

gament, där innersidan är starkt glättad, medan
utsidan är grövre och av gråaktig färg.
Ursprungligen användes skinnet av ett helt djur,
där halsskinnet löper ut i en flik, den s. k.
umbilicus. Även där icke ett helt skinn
använts, ges pergamentbladet gärna denna form.
Utom lösa kartblad, vilka förvarades rullade,
finnas även atlanter, sammanfogade av flera
blad specialkartor. Portolankartornas storlek
är i allmänhet c:a 70x40 cm, dock finnas även
mycket större (Bartolomeo Paretos karta av
1455 mäter sålunda 148x70 cm).
Portolan-atlanterna variera mellan 15x11 cm (den s. k.
Luxoroportolanen) och 50x85 (en av Benincasas
portolanatlanter).

Portolankartorna omfatta i första hand
Medelhavet och delar av Svarta havet samt
dessutom atlantkusten i norr antingen till Kap

Finisterre eller upp till Sluis i Holland
jämte de brittiska öarna. Någon gång medtagas
även Danmark och delar av Östersjön, men
kustlinjerna ha där en mera
vag karaktär och äro
tydligen inlagda endast efter
hörsägner. I söder medtages
atlantkusten först till Kap
Mogador, sedermera till Kap
Bojador. Slutligen finner man
ofta utsatta de i Atlanten
förlagda legendariska öama
Antillia, S. Brandano,
Frix-landa m. fl.

Under 1500-talet kommo de
utomitalienska
portolankartorna att upptaga även
främmande världsdelar, medan de
italienska i allmänhet
begränsa sig till de europeiska
kusterna.

Såsom sjökort upptaga
portolankartorna endast
kustlinjerna, och angående de
innanför liggande landpartierna
lämnas i allmänhet inga upplysningar. I stället
äro dessa partier ofta fyllda av bilder av
städer, vapen, djur eller legender. Kustlinjerna äro
försedda med ett mycket stort antal namn,
alltid skrivna så, att de utgå inåt från kustlinjen.
Viktigare orter äro skrivna med rött bläck.

Kustlinjerna äro på det hela taget förvånande
korrekt ritade. Detaljerna däremot äro —
särskilt i de äldre portolanerna — stiliserade och
innehålla felaktigheter. Medelhavet, som på de
ptolemaiska kartorna har en alltför stor
utsträckning i öster—väster (62° i stället för 42°),
har på portolankartorna så gott som sin rätta
form^. Däremot är Pyreneiska halvöns
atlant-kust genomgående för kort.

Det mest karakteristiska draget i portolan-

1 Ptolemaios’ misstag lever kvar i kartografien ända
till slutet av 1700-talet.

394

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free