Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Johann August Sutter. En amerikansk pioniär, av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANN AUGUST SUTTER
som upphovsman till dess konstitution, säges
ha imponerats av sin gäst ända därhän, att han
erbjöd honom befattningen som krigsminister
i sitt nybildade kabinett, men Sutter var klok
nog att avböja det hedrande uppdraget.
Någon närmare prövning av sin militära kapacitet
ville han tydligen ej utsätta sig för.
Från Honolulu seglade Sutter omsider
tillbaka till fastlandet och nådde så småningom
fram till mynningen av Sacramentofloden, där
då för tiden låg en år 1776 grundad spansk
missionsstation med namnet San Francisco de
los Dolores. Landet tillhörde republiken
Mexiko men stod i mycket löslig förbindelse med
moderlandet och var ytterst glest befolkat.
Antalet vita inbyggare i hela det väldiga området —
till arealen lika stort som Sverige — uppgick
ej till mera än omkring 5 000.
Missionsstationerna, som rekryterades ur franciskanerorden,
utgjorde landets enda kulturcentraler, och det
obetydliga indianerna kände av jordbruk och
boskapsskötsel hade de lärt därifrån. Men
någon fart hade kolonisationen icke tagit.
Sutter befann sig därför i den avundsvärda
belägenheten att komma till helt jungfrulig
mark, och med sin friska företagsamhet
förstod han också att draga fördel av
konjunkturerna. Genom sin personliga älskvärdhet, sin
militära titel och den mängd av
rekommendationsskrivelser, som han förtänksamt
nog försett sig med i Honolulu,
imponerade han till den grad på Kaliforniens
spanske guvernör, att denne, fastän till en
början något misstänksam mot den tämligen
anspråksfulle främlingen, medgav honom fri
passage genom landet till de herrelösa områdena
vid Sacramentofloden, där han oberoende av
alla myndigheter kunde skapa sig ett eget litet
kungarike. Långsamt tog sig Sutter med ett par
fartyg uppför floden, till dess han slutligen
nått fram till en plats, som tycktes honom
lämplig för anläggandet av en koloni. Där
stannade han, gick i land tillsammans med tre vita
följeslagare, en tysk, en irländare och en
belgier, och slog upp sina tält. Sitt herradöme
gav han namnet Nya Helvetien, således i
namnvalet patriotiskt hyllande sina schweiziska
familj etraditioner.
Att en fantasimänniska som Sutter, vilken
tidigare alltid levat på gränsen av verkligheten,
skulle förmå sammanhålla och utveckla en
samhällsbildning av denna primitiva
beskaffenhet hade väl inget anat, kanske minst av alla
han själv. Men »es v^^ächst der Mensch mit
seinen höhern Zwecken»: när Sutter
verkU-gen ensam måste bära ansvaret, blev han
också en annan människa än förut. Den
självupptagne fantasten utvecklades till en
handlingens man, som med en beundransvärd, ofta
nästan ofattbar uthållighet sörjde för sina
följeslagare, ordnade för indianernas välfärd,
planerade odlingsarbeten, inköpte behövliga
redskap, organiserade avsättningen av koloniens
produkter och skaffade kredit, när situationen
tedde sig hotande ur finansiell synpunkt. Med
betalningen, som skedde i utter- och
bäverskinn, var han visserligen efter allt att döma
icke särdeles nogräknad, men sannolikt avvek
han däri knappast nämnvärt från rådande
handelsbruk i Kalifornien. Efter ett år
förvärvade han mexikansk medborgarrätt, men
samtidigt visade han förtänksamt nog mycket
tillmötesgående mot de amerikanska expeditioner,
som då och då togo sig fram över Klippiga
bergen. Med indianerna stod han på god fot,
ty han behandlade dem väl, åtminstone i
förhållande till vad de voro vana vid, och krävde
icke omänskliga arbetsprestationer av dem. De
å sin sida hyllade honom som överhuvud och
fogade sig helt beskedligt, då han ville lära
dem europeisk exercis. Ett vittne, som
beskrivit detta, har intresse för oss: det är en enligt
uppgift svensk naturforskare med det kuriösa
namnet »Waseurtz de Sandels», som år 1843
nedskrivit en detaljrik berättelse om sitt besök
hos Sutter. Vem denne iakttagare varit och
411
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
