Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Kungl. svenska Vetenskapsakademien. En historisk återblick vid 200-årsjubileet, av Bengt Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPSAKADEMIEN
beta och förkovra kunskapen i »mathematique,
naturkxmnighet, oeconomie, handel, nyttiga
konster [d. v. s. teknik] och manufacturer». På
skriftligt förslag av Anders Celsius, med
vilken man underhandlat, antog man namn av
»Wetenskaps Academie» i stället för det först
tänkta »Oeconomisk Wetenskaps Societet».
Man ville utge Handlingar med påfund, rön
och försök. Det måste härvidlag starkt betonas,
att ordet vetenskap ännu var dubbeltydigt. Man
menade därmed ej blott vår »vetenskap» utan
även — och detta är ordets ursprungUga
betydelse — kunskap, vetskap, särskilt
yrkeskunskap, fackkunskaper. Ännu 1766 talas om
t. ex. tapet- och solfjädersfabrikation som
»wettenskap». Det var mindre för teorien än
för de praktiska, tillämpade vetenskaperna, som
frihetstiden ivrade.
Linné blev akademiens förste preses, Höpken
dess förste sekreterare. Som äldre kunde
Höpken tala om »rätta orsak till denna inrättning
[Vetenskapsakademien], nemligen 1739 åhrs
ricksdag». Själv blev han i särskild mening,
som det mer än en gång sägas, akademiens
»stiftare och fader». Han skrev dess
gnmd-stadgar med den typiska ingressen: »Alla de
wettenskaper och konster som äga någon
wärckelig nytta i det allmänna wäsendet,
blif-wa ämnen til Academiens upmärksamma och
ömma bemödande.» Han uppräknade härvid ej
blott naturvetenskaper och medicin utan också
»oeconomie, commerce, konster och
manufacturer». Att humaniora ej fingo komma med
berodde främst på den just då (1739) starka
reaktionen mot rudbeckianismen. Akademien
presenterade sig för allmänheten genom notis
i Stockholms Post-Tidningar för den 7 juni
1739. Man hade bildat, hette det, en
»Wetten-skaps Academie» för att »upbruka de
Wettenskaper hwilcka kunna wara det allmänna til
någon nytta», varför Handlingar med rön och
observationer skulle utgivas. Man begärde, att
»Hushållarne i Lands-Orterne eller elljest de
Carl von Linné. 1739. Försättsplansch i T. Tullberg,
»Linnéporträtt».
som idka andre nyttige Konster och
Wettenskaper, samt giordt några nya Anmärckningar
och försök» skulle giva akademien gunstig del
därav, så att dessa rön kunde inryckas i
Hand-Ungarna tUl fäderneslandets »upkomst wälgång
och förkofring». Att akademien skulle främst
befordra nyttan i praktisk-ekonomisk mening
framgår av allt. Sålimda skrev t. ex.
Klingen-stierna 1739, när han tackade Höpken för
invalet, att »oansedt de torra geometriske
specu-lationer, som jag endast kan lofva något nytt
uti, sällan äro af en direct nytta för det
al-männa, utan måste af tiden, ja offta af en slump
vänta en lyckelig tillämpning», .<?å förmodade
han hkväl, att Vetenskapsakademien »ey
der-före räknar dem utom sitt ändamåhl, utan gillar
att jämväl sådane saker henne stundom
företes».
Den naturuppfattning, som besjälade såväl
Linné som Höpken och Triewald, var den s. k.
fysiko-teologien. Naturens ändamålsenliga
inrättning och harmoni voro, ansåg man, uttryck
431
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
