Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1939 - Landväxter i Antarktis. Jordens sydligaste flora, av C. Skottsberg - Cypernsamlingarna. Sveriges mest betydande antikkollektion, av Alfred Westholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CYPERNSAMLINGARNA
betraktelsesätt förefaller dock högst äventyrligt.
De morfologiska karaktärer, som skilja dessa
mossor och lavsvampar från deras släktingar på
andra håll, äro i gemen av det slag, att vi med
vår nuvarande kunskap i dessa stycken icke
kunna sätta dem i något kausalsammanhang
med de yttre förhållanden, under vilka dessa
växter leva. Detta hindrar naturligtvis ej att
också modifikationer, framkallade av
omvärlden, kunna förekomma, men dem är det icke
här fråga om. Andra ha åter betraktat den
ant-arktiska floran som en fattig rest från den
längre tillbaka liggande tid, då Antarktis
täcktes av skogar, fjällheder o. s. v. precis som
andra länder. Att en sådan tid funnits visa
de fossila flororna. Men då komma vi tillbaka
till frågan hur ens en handfull mossor och lavar
kunnat överleva istidens maximum, då sunden
i Grahamslandets skärgård voro fyllda av
mäktiga isströmmar och då platser med samma
klimat, som nu råder i Drottning Mauds berg,
representerade det allra bästa kusttrakterna
hade att erbjuda. Den mossflora, som för sin
utveckling kräver vittringsjord och god
vattentillgång, kan ju omöjligt vara inhemsk, den
måste ha kommit någonstans ifrån. Den är väl
heller icke till sin karaktär verkligt endemisk.
Kanske skall också lavfloran en gång framstå i
nytt ljus. Det tjänar för närvarande icke
mycket till att fundera över saken. Monografiska
bearbetningar och intensiva floristiska
forskningar i omgivande länder behöva först göras.
Vilket resultatet än må bli, upptäckten av
nuna-takkfloran bör vara av intresse för de nordiska
naturforskare, som äro sysselsatta med frågan
om isfria områden under den sista nedisningen
i Skandinavien såsom tillflyktsorter för
»över-vintrare». Förhållandena torde ha varit
gynnsammare än de för närvarande äro i Antarktis,
även där de äro som bäst, och det är väl därför
möjligt, att i Norden icke så få fanerogamer
lyckades hålla sig kvar över »fimbulvintern».
C. Skottsherg.
CYPERNSAMLINGARNÄ.
SVERIGES MEST BETYDANDE
ANTIKKOLLEKTION.
När Cypernsamlingarna år 1931 på en svensk
båt fördes över till Sverige och lossades i
Göteborg för vidarebefordran till Stockholm,
kunde man utan tvekan säga, att det var en av
de allra största konstsamlingar, som någonsin
kommit till Sverige. Händelsen observerades
visserligen i dagspressen men väckte för övrigt
intet större uppseende. Detta var så mycket
mera förvånande, som de nordeuropeiska
länderna sannerligen inte äro bortskämda med att
få stora samlingar av antik konst. Sveriges
fattigdom i detta avseende intill den nämnda
märkliga händelsen år 1931 var särskilt
iögonenfallande med hänsyn till de övriga rika
samlingar av olika slag, som finnas i vårt land.
Storleken av Cypernsamlingen framgår äv att
när den på Cypern fördes ned till båten, fyllde
de 770 packlårarna inte mindre än 19
järnvägsvagnar. När nu Sverige fått till skänks
tusentals dyrgripar, som man i andra länder, om
man kunnat förvärva dem, gärna skulle ha
betalat stora penningsummor för, kunde man
därför vänta ett betydande intresse för denna vårt
lands enda stora antiksamling. Det är nog
emellertid ingen överdrift att påstå, att den
allmänna inställningen till denna fråga under de
åtta år, som förflutit, blivit en pinsam
besvikelse såväl för dem, vilka ha att arbeta med
samlingarnas vård, som för allmänheten och
kanske framför allt för de utländska forskare,
vilka allt oftare söka sig hit för att studera i
vår Cypernsamling, som åtminstone utomlands
blivit alltmera välkänd.
Expeditionens samtliga fynd delades på
Cypern i två delar, av vilka Sverige erhöll den
större och vetenskapligt sett värdefullaste.
Denna generositet från de engelska och cypriska
myndigheternas sida var nog delvis inspirerad
443
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
