Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1939 - Cypernsamlingarna. Sveriges mest betydande antikkollektion, av Alfred Westholm - Filmcensuren i Förenta staterna, av Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILMCENSUR
skall gå förgängelsen till mötes. Vad som här
sagts om keramiken gäller kanske i ännu
högre grad föremålen av brons, som äro
särskilt känsliga för fuktens inverkan.
Vid sidan om dessa arbeten att förbereda
samlingarna för ett framtida utställande pågår
den vetenskapliga bearbetningen av hela det
väldiga materialet. Under årens lopp ha också
ett 80-tal arkeologiska avhandlingar eller
uppsatser publicerats av expeditionens medlemmar,
framför allt i den officiella
utgrävningspublikationen, The Swedish Cyprus Expedition,
vars sista band f. n. är under arbete, men
även i ett flertal andra publikationer och
tidskrifter, både på svenska och utländska.
Det kan tyckas, som om det vore tröstlöst
att arbeta och lägga upp ett stort
forskningsprogram för framtiden i dessa lokaler och
under dessa förhållanden. Men så är knappast
fallet. Expeditionen känner sig på sätt och vis
ännu leva mer eller mindre i fält, även om
själva utgrävningsarbetena avslutades redan
1931. Fältlivet har endast överförts, flyttats
till Stockholm, och fältorganisationen från
Cypern består på sätt och vis ännu. Så länge
institutionen befinner sig på ett ungdomligt
stadium, vill man gärna bjuda till att stå ut
med sådana yttre förhållanden, och åtminstone
ännu behöver man inte misströsta om att
staten, som redan tidigt genom understöd av
lotterimedel och på annat sätt visat intresse för
sina samlingar, skall lösa lokalfrågan. När så
sker, skola svenska medborgare inte längre
behöva fara till Köpenhamn, Berlin eller ännu
längre bort för att studera den klassiska
antikens konstverk. Då skola demonstrationer av
samlingarna kunna äga rum för den stora
allmänheten och inte bara, såsom nu, för ett litet
fåtal utländska och svenska forskare. Då
komma samlingarna att bli den central, dit
skolklasser och studenter vallfärda för att få
se den antika världens konstverk, och kurser
och föreläsningar kunna från olika bildnings-
förbund, skolor och universitet direkt förläggas
till Cypernsamlingarna — en viktig del av
museiarbetet, som dock under nuvarande
förhållanden nästan helt måste förkvävas.
Alfred Westholm.
FILMCENSUREN I
FÖRENTA STATERNA.
Filmteatern är helt och hållet en skapelse av
utvandrade européer på amerikansk mark.
Det är en modern saga. Carl Laemmle,
klädeshandlande i Oshkosh, kom av en slump att
stanna vid ett skjul i Chicago, där den ena
hopen efter den andra lämnade sina
femcent-stycken i kassan och trängde sig in — för att
få se de nya kinetoskopvisningarna. Han köpte
en kino och ägde efter några månader fyra.
Ungefär på samma sätt kommo provryttaren i
handskar, Samuel Goldfish, som snart kallade
sig Goldwyn, och hans svåger Jesse Lasky,
bröderna Schenk från det ryska Polen, den
ungerske invandraren William Fox (ursprungligen
Fuchs), de båda Loews och de fyra Warners
att slå sig på den oerhört givande
kinemato-grafindustrien.
Den österrikiske författaren René
Fiilöp-Miller har i sin skarpsinniga bok »Die
Phanta-siemaschine» analyserat de förhållanden, som
gjorde det möjligt för dessa judiska
småhandlare och konfektionärer att inom kort bli
chefer för världshärskande jättetruster.
Framgången berodde på den energi och finansiella
uppfinningsförmåga, som företagarna
utvecklade. De dristiga invandrarna sågo strax kinons
utomordentliga möjligheter och skyndade sig
att utnyttja dem. Kinematografen möjliggjorde
en obegränsad konfektion i förströelse över hela
världen: rullad i remsor, skickades den över
hela världen. Kinematografen kunde numera
tillfredsställa själiska behov på industriell väg.
448
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
