- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
494

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1939 - Det internationella skogsvetenskapliga samarbetet. Skogsunionens verksamhet under senaste decennium, av Sven Petrini

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOGSVNIONEN

jande av material och erfarenheter från olika
håll, framstod redan tidigt som ett viktigt
önskemål.

Initiativet till bildandet av ett internationellt
förbund mellan skogsförsöksanstalterna utgick
från sjätte sektionen av den i Wien år 1890
hållna internationella kongressen för lantbruk
och skogsbruk, som tillsatte en kommitté för
behandlingen av denna fråga. Kommittén
inbjöds till de tyska skogsförsöksanstalternas
årsmöte i Badenweiler den 18 sept. 1891, och
denna dag kan räknas som den internationella
skogsvetenskapliga unionens födelsedag.
Sedan förbundet konstituerats på de tyska
anstalternas nästa årsmöte i Eberswalde, hölls dess
första egna möte i september 1893 i
Mariabrunn-Wien. Den andra sammankomsten ägde
rum i Braunschweig 1896, den tredje i Ziirich
1900, den fjärde i Mariabrunn 1903, den femte
i Stuttgart 1906 och den sjätte i Bryssel 1910.
Den sjunde kongressen skulle hållas i Ungern
1914 men kom ej till stånd på grvmd av
världskriget. Därefter låg allt ordnat samarbete nere
ända till år 1929, då den internationella
skogsvetenskapliga unionen reorganiserades på en
kongress i Stockholm. Den nya unionen har
sedan hållit internationella kongresser i Nancy
1932 och i Budapest 1936. Nästa kongress, den
tionde, skall äga rum i Finland den 15—25 juni
1940.

Skogsunionen framträdde före världskriget
med en tämligen anspråkslös organisation.
Kärnan i förbundet var de tyska, österrikiska
och schweiziska försöksanstalterna, vilka också
utgjorde de enda ordinarie medlemmarna
nästan ända fram till 1910, då emellertid 18 länder
hade anslutit sig. Ledningen låg helt i
förbundsordförandens hand. Vid kongresserna
utgjorde de skogliga exkursionerna med
demonstrationer i fält ett viktigt inslag,
gemensamma undersökningsmetoder diskuterades,
erfarenheter och rön skildrades, och
resolutioner avfattades på vanligt sätt. Ofta ledde dessa

resolutioner icke till någon åtgärd på grund av
att ett ständigt centralorgan saknades, som
kunde leda utvecklingen mellan kongresserna.
Bland frågor, som på denna tid tilldrogo sig
intresse, må särskilt nämnas följande: skogarna
och klimatet, trädslagens utbredningsområden,
bestämning av olika gallringsformer och
styrkegrader, nomenklatur för humusformerna,
terminologi i allmänhet, skoglig bibliografi och
skogliga proveniensförsök. Med avseende på
den sistnämnda frågan är ett verkligt resultat
att anteckna, nämligen det på unionens
initiativ tillkomna storstilade internationella
proveniensförsöket med tall år 1907. Därvid
insamlades tallfrö från tolv olika, väl beskrivna
orter i Skottland, Frankrike, Belgien,
Tyskland (tre provenienser), Lettland, Ryssland,
Bulgarien, Ungern (två provenienser) samt
Sverige, och plantor uppdrogos i plantskolor,
varefter samma antal plantor av varje
proveniens utsattes i serier på ytor, belägna i
Tyskland (Hessen, Sachsen, Preussen),
Belgien, Österrike, Ungern och Sverige. Detta
internationella försök har varit av
griindläg-gande betydelse för studiet av tallens
klimatraser, och de anlagda försöken ha ännu efter
30 år ej helt förlorat sitt intresse.

Vid reorganisationen 1929 tiUkommo ett
ständigt generalsekretariat samt ett
arbetsutskott om sju personer utom president och
generalsekreterare. Dessa handha alla
angelägenheter mellan kongresserna. —
Presidenten skall alltid tillhöra det land, där nästa
kongress skall hållas. Kongresslandet svarar
för att tryckta förhandlingar och redogörelser
för kongressen utkomma, redigerade på
xmio-nens tre officiella språk: tyska, engelska ocli
franska. Unionen själv publicerar årsberättelse,
rapporter från specialkommissionerna m. m.

Efter Stockholmskongressen 1929 blev det
generalsekretariatets första uppgift att skaffa
medlemmar i den union, vars stadgar hade
bestämts av kongressen. Den 1 jan. 1931 utgav

494

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free