- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
527

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1939 - Kräftpesten i Sverige. Dess härjningar och bekämpande, av Gunnar Alm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRÄFTPEST

talet kommit att intaga rangplatsen vid våra
aftonmåltider under sensommaren.

Kräftan är icke någon allmän företeelse över
hela vårt land. Vidstående karta (bild 1) visar
dess utbredning före kräftpestens härjningar.
Som synes var kräftan allmännast i Mälar- och
Hjälmarlänen samt i Småland, medan den
uppträtt ganska eller mycket sparsamt i de
södra och västra kustlänen samt på gränsen
mot sin nordliga utbredning. Denna gräns går
genom mellersta Värmland, över Dalarna och
upp till kusten norr om Gävle. Inom de längre
norrut belägna delarna av landet förekommer
kräftan endast sporadiskt, ehuru dock ganska
långt mot norr.

De bästa kräftsjöarna voro tidigare
Hjälmaren, Erken i Uppland, Lägern i Östergötland
och Nömmen i Småland. Avkastningen från
Hjälmaren uppgick årligen till 150 000—200 000
tjog, och i Erken, Lägern och Nömmen
fångades årligen resp. omkring 20 000, 11000 och
25 000 tjog. Av dessa sjöar är numera endast
Nömmen oberörd, medan de övriga härjats av
kräftpesten.

Tyvärr finnes ingen samlad statistik över
avkastningen av kräftfisket under tidigare år,
alltså före kräftpestens uppträdande 1908.
Uppskattningsvis synes den dock kunna beräknas
till minst 500 000 tjog per år. Under åren 1914
■—23, då detaljerad statistik insamlades,
uppgick fångsten till i genomsnitt omkring 350 000
tjog per år.

Kräftfiskets stora betydelse under tidigare
år framgår även av att stora mängder kräftor
då årligen exporterades, främst till Tyskland.
Denna export av kräftor från vårt land sjönk
emellertid hastigt under åren 1908—09 och har
sedermera aldrig kommit upp till några siffror
att räkna med. Detta framgår tydligt av
vidstående tabell, som återger import- och
exportsiffror för kräftor under olika
5-årsperio-der och år. Importen har tydligen varit ganska
kraftig såväl tidigare som senare, under perio-

Bild 1. Kräftans utbredning i Sverige före
kräftpestens härjningar. — Efter Alm.

In- och utförsel av kräftor (antal) under åren
1901—38.

5-årsperiod Införsel i genom- Utförsel i geno
snitt per år snitt per år
1901—05 .... 2 123 170 3 364 947
1906—10 .... 1 264 078 921 883
1911—15 .... 637 128 129 104
1916—20 .... 374 788 15 815
1921—25 .... 1 109 118 3 423
1926—30 .... 3 246 934 4 215
1931—35 .... 3 056 383 2 014
1936 ........ 2 760 908 3 600
1937 ........ 2 214 159 895
1938 ........ 2 174 165 9 975

527

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free