Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1939 - Arkeologiska upptäckter i Magellansländerna. En parallell till nordeuropeisk stenålder, av Carl Skottsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGELLANSLÄNDERNA
Museum of Natural History,
som bärgade skörden. Nov.
1932—maj 1933 samt nov.
1934—april 1937 har han
systematiskt undersökt
boplatserna från Chiloé i norr
till Beaglekanalen i söder,
liksom också
pampasindia-nernas gamla jaktmarker,
tehuelche norr och ona
söder om Magellansundet.
Under den andra, 2^/2 år långa
expeditionen deltog hans
hustru i arbetet.
Pampas-indianerna, som nu äro i det
närmaste utdöda, tillhöra en
helt annan ras än
kanalfolken. Medan dessa äro helt
beroende av sina båtar och
hämta all sin mat från
stranden och vattnet, använda
»fotindianerna», som de
brukat kallas, icke båtar utan
jaga till fots eller till häst. De äro också resliga
och kraftigt byggda, medan kanalfolken äro
småväxta. Det var de förra Magalhäes och hans
folk kallade jättar och om vilka de berättat
fantastiska historier. Det var deras eldar
längs kusten av sundet, som gåvo anledning till
namnet Eldslandet — »De slocknade eldarnas
land», som dr Kranck satte som titel på sin
för några år sedan utkomna bok.
Resultaten av de nya utgrävningarna äro
synnerligen märkliga. Dr Bird har nyligen besökt
Sverige, varvid undertecknad fick tillfälle att
sammanträffa med honom. Han hade därvid
vänligheten att ställa ett antal fotografier till
Nordisk Familjeboks förfogande. De ha
tidigare publicerats i Geographical Review, där
han lämnat en första översikt av sina fynd.
I de nordligaste delarna av det undersökta
området, östkusten av den stora ön Chiloé och
fastlandet mittemot, där den lilla staden
Bild 1. Chiloé. I nedersta raden föremål från den äldsta kulturen,
handyxor, föremål av okänd art samt brynsten. Allt det övriga från en yngre
kultur; i övre vänstra hörnet krukskärvor, därunder kil av valben samt
verktyg av musselskal; t. h. spjutspetsar, skaftat borr och yxor, nedtill
sänken och en brynsten. — Omkr. 1/,-, förminskning, liksom övriga bilder.
Puerto Montt (41° 30’ s. br.) är belägen,
anträffades talrika skalhögar av ansenlig storlek,
men de voro vad artefakter beträffar föga
givande. Två olika kulturer kunde emellertid
urskiljas, en äldre med primitiva slagverktyg
(nedre raden på bild 1) och en säkerligen
betydligt yngre (övriga föremål på bilden)
med väl utförda yxor, spjutspetsar, borrar etc.
Endast i ytlagret påträffades krukskärvor,
bland dem även sådana av europeisk härkomst.
Åtminstone den äldre kulturen är väl att
betrakta som paleolitisk, om den jämföres med
nordiska fynd, kanske även den yngre.
Söder om Chiloé ligger Chonosarkipelagen,
fordom tillhåll för de föga kända
chonosindia-nerna, som ansetts vara besläktade med
kanalfolken i söder men ej med chiloterna vid
Reloncavibukten. Egendomligt nog fann Bird
här ingen enda boplats.
I Penasbukten komma vi in i älukulupstam-
545
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
