Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1939 - Uppsala domkyrkas restaurering. Ett långt gånget förfall kräver ett omfattande ingripande, av Edvard Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSALA DOMKYRKA
nade således i fråga om kyrkans yttre de
vitt-bekanta Hårlemanska tomhuvarna, den
måttliga takresningen och de värdigt enkla, svängda
strävmurarna mot kyrkans högmur.
Beträffande det inre beklagade man dels förlusten
av det ståtliga 1700-talsaltaret, Prechts
berömda verk, dels ock den Tessinska
predikstolens ändrade och stympade skepnad; den hade
även fått annan plats än förut. — I stället hade
Zettervall åstadkommit en katedral i gotisk
stil så långt det varit möjligt att genomföra
denna stil. Under hans hand erhöll kyrkan
höjd takresning, en hög takryttare, ett 80-tal
murade småtorn, s. k. fialer, på olika delar av
kyrkan samt nytt strävsystem mot
mittskeppets högmur, vilket strävsystem bestod av
välvda murbågar. De båda stora tornen
höjdes avsevärt dels genom påbyggnad av
murarna, dels ock genom krönande spiror. Ett
framträdande drag i kyrkans yttre blevo de
blindbalustrader, som i äldre tegellisters ställe
anordnades vid foten av övre yttertaket samt
vid nedertakets fot. Kyrkans inre blev
fullkomligt omdanat bl. a. genom det nya, mycket
enkla och mycket klandrade altarets tillkomst
samt den nya färgdekoreringen på murar och
valv, ombyggnaden av orgeln m. m. Något
gillande väckte allt detta, som sagt, icke.
Särskilt missnöje väckte emellertid ett
förhållande, som rörde ej blott pietetshänsyn utan
även tekniska förhållanden, nämligen
användningen av cement vid restaureringen.
Cementens användning företedde huvudsakligen två
eller om man så vill tre former: 1) Formen av
gjutna, hopmurade block, ingående i
täckningskonstruktioner på fialer och strävbågar. 2) Av
cementblock hopmurades också vissa
byggnadspartier, vilka hade övervägande dekorativ
betydelse, t. ex. de nämnda skenbalustraderna
samt olika murlister och fantasidjursformade
vattenutkastare. 3) Slutligen förekom
cementen i form av valk- eller vulstformade yttre
fogar mellan tegelstenarna i allt fasadmurverk.
I JiaUl
Uppsala domkyrka, sedd från söder.
både sådant, som alltjämt består av vackert,
handslaget medeltida tegel, och sådant, som
tillkommit genom påmurning vid den
Zetter-vallska restaureringen. Det må här inskjutas,
att sistberörda tegel är maskinslaget och av
föga tilltalande utseende. — Vad nu nämnts
om cementens användning gäller endast
kyrkans yttre: vad under 1) och 2) anförts
gäller för övrigt blott på större höjd över
marken befintliga byggnadspartier. I kyrkans inre
förekommer cement endast i ringa
utsträckning. Mest framträder härvidlag balustraden
på huvudorgelns läktare, vilken balustrad
jämte tillhörande läktarbalkong i mittskeppet
är av cement.
Trots missnöjet med Zettervalls
restaureringsverk dröjde det länge, innan ny
restaurering ifrågasattes. Redan ekonomiska skäl
för-bjödo detta. Till kostnaderna för den
Zetter-vallska restaureringen, sammanlagt 1159 857,85
kr., bidrog statsverket med 500 000 kr. I
övrigt bidrog Uppsala domkyrkoförsamling med
200 000 kr., varjämte vissa belopp
åstadkommos genom allmän insamling samt genom
försäljning av äldre kyrkliga föremål, arbetsmate-
563
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
