Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1939 - Kroatisk autonomi. En långvarig stridsfråga vid sin lösning, av Artur Almhult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROATISK AUTONOMI
Kartskiss över Jugoslavien,
utvisande gränserna för det
nya banatet Kroatien
(Hrvat-ska hanovina). Detta
omfattar de förutvarande
ba-naten Sava och Primorje
samt delar av Zeta, Vrbas,
Drina och Donau.
I-
ceks knappt 70, men valutgången visade, att
kroatemas opposition ej längre kunde
negligeras. Den då sittande ministären Stojadinovic
var liksom sina föregångare mycket ohågad
att tillmötesgå kroatemas krav genom en
författningsrevision; bl. a. ansåg man, att en sådan
borde anstå, tills konungen blivit myndig.
Stojadinovic nödgades dock avgå i början av
år 1939, och den nye konseljpresidenten D.
Tsvetkovic fick som främsta uppgift att lösa
den kroatiska frågan. Förhandlingarna mellan
konseljpresidenten och kroatledaren syntes
A.-B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET
redan i april ha fört till enighet om
självstyrelse för kroaterna, men planen strandade i
Belgrad. På sommaren sökte Stojadinovic
torpedera projektet genom en interpellation med
försåtliga frågor, men faran avvärjdes genom
ett djärvt motdrag av Tsvetkovic:
konseljpresidenten ställde om att Stojadinovic, som
var ordförande i regeringspartiet, jämte sina
främsta anhängare uteslöts ur detta, och
inter-pellationen besvarades icke.
I början av aug. uppnåddes äntligen en
lösning, som vann förmyndarstyrelsens sanktion.
601
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
