- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
613

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Oktober 1939 - Var låg Nestors kungastad? Ett palats funnet vid det messenska Pylos, av Martin P:n Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NESTORS PYLOS

VAR LÅG NESTORS
KUNGASTAD?

ETT PALATS FUNNET VID DET
MESSENSKA PYLOS.

Var och en, som läst Homeros’ Iliad, minnes
den gamle och vise Nestor, den rådkloke
talaren, från vars läppar orden flyta ljuva som
honung men som ännu icke är för gammal att,
om det gäller, taga sköld och svärd, bestiga
stridsvagnen och bege sig ut på slagfältet.
Gärna låter han höra sig i furstarnas
rådsförsamlingar och inlägger sina råd i svåra
situationer. Han manar, uppmuntrar, ger råd, och
med förkärlek berättar han om sin
ungdomstid, då hans lemmar voro kraftiga och hans
fötter snabba, och han försummar icke att
omtala sina egna bragder. Han sätter icke sitt ljus
under en skäppa, han talar ett par hundra
verser i sträck, men i motsats till moderna talare
blir han aldrig långrandig och tråkig. Man
lyssnar gärna till hans levnadsvisdom och med
spänning till hans skildringar av sin ungdoms
hjältedater.

Nestor var konung i Pylos, det sandiga Pylos,
som Homeros kallar det; det heter också Neleus’
stad efter hans fader, som före honom
härskade där. Nu äro de flesta orter, som Homeros
nämner, välbekanta från historisk tid, även
om deras betydelse i denna icke på långt när
motsvarar deras berömmelse hos Homeros.
Tiderna hade ändrats, maktförhållandena
förskjutits och en gång mäktiga städer sjunkit
ned i obemärkthet. Arkeologien har kommit
till hjälp för att förklara dessa förhållanden.
Utgrävningarna ha visat, att Homeros’
skildringar gälla den mykenska tiden, den senaste
perioden av Greklands bronsålder, tiden från
omkring 1600 till 1200 f. Kr., en tid med en
högt utvecklad, glänsande kultur. Då var
My-kene, Agamemnons härskarsäte, Greklands ri-

kaste och mäktigaste stad; med rätta bär den
det tillnamn, som Homeros tillägger det, »det
guldrika». Där ha rika guldskatter påträffats i
kungagravar från denna tid, och där finns ett
antal gravar, vilka på grund av sin form
kallas kupolgravar. De förnämsta äro byggda av
huggen kvadersten och äro de ståtligaste och
största byggnader, som på många århundraden
uppfördes i Grekland. Fursten i denna mäktiga
stad, Agamemnon, var grekernas anförare i det
trojanska kriget. Tröja självt var vid samma
tid en ansenlig stad, omgiven av höga och
starka murar.

Varför skulle man då icke också kunna
återfinna Nestors Pylos? Svårigheten var blott
den, att det finns flera städer med namnet
Pylos. Ett är klart: Nestors Pylos måste ligga på
Peloponnesos’ västkust. Där finnas två städer
med detta namn. Den ena är det messenska
Pylos, som ligger långt söderut mittemot ön
Sfakteria, historiskt ryktbar därför, att
atenarna under det peloponnesiska kriget där
innestängde och tillfångatogo en spartansk
häravdelning. Innanför denna ö ligger
Navarino-(Pylos-) bukten, som i den nyare historien är
ryktbar, därför att det verkliga avgörandet i
grekernas frihetskamp mot turkarna stod här.
En av engelska, franska och ryska fartyg
bestående flotta besegrade och tillintetgjorde här den
turkiska flottan år 1827. Detta Pylos’ historiska
ryktbarhet har medfört, att man i både
forntid och nutid vanligen menat, att det även var
Nestors Pylos. I närheten finnas också rester
från mykensk tid, ett par mindre kupolgravar,
som visa, att orten då haft en viss betydelse,
och därför kunna stödja detta antagande.

Emellertid finns det ett annat Pylos längre
norrut på Peloponnesos’ västkust, vilket till
skillnad från det förra kallas det trifyliska
eller lepreatiska. Lepreon är en liten stad i
närheten, och Trifylien är namnet på ett mindre
landskap, beläget mellan Messenien i söder och
Elis i norr. Redan i forntiden ville somliga,

3-NFM39:9

613

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1939/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free